What knowledge is of most worth? - ett tentativt förtydligande av skoldebattens återkommande frågor

Abstract

Syfte Vi har i denna uppsats velat bringa klarhet i vilka antaganden och åsikter som tycks ligga bakom olika positioner i skolpolitiska frågor; hur definierar man egentligen värdefull kunskap och hur ser man på skolans demokratiuppdrag?

Metod och material Då de mer grundläggande oenigheterna sällan uttalas i den samtida svenska debatten har vi valt att använda oss av material där utbildningspolitiska frågor på ett mer djupgående sätt diskuteras. Vi har för detta syfte funnit det lämpligt att analysera fyra etablerade utbildningsideologier: essentialismen, perennialismen, progressivismen samt rekonstruktivismen. Vi har valt att behandla texterna med metoden ideologianalys, enligt Sven-Eric Liedmans definition av denna. Detta innebär att vi försökt hitta vilka försanthållanden, normer och värderingar som finns i respektive utbildningsideologi. För att strukturera upp materialet har vi klassificerat demokrati respektive kunskapssyn utifrån två stycken vedertagna taxonomier: Amy Gutmanns demokratikonceptioner samt Tomas Englunds utbildningskonceptioner.

Huvudfråga Våra huvudfrågor i uppsatsen är: • Vilken kunskaps respektive demokratisyn förespråkar företrädarna för de fyra huvudsakliga utbildningsideologierna som vi har valt att utgå ifrån? • Med vilka av Gutmanns demokratikonceptioner överensstämmer de olika utbildningsideologierna? • Hur kan vi med hjälp av Englunds utbildningskonceptioner förstå de olika utbildningsteoriernas kunskapssyner?

Resultat och betydelse för läraryrket Vi har funnit grundläggande skillnader mellan de olika ideologierna i fråga om kunskapssyn och demokratisyn. Det handlar exempelvis om värdesättandet av »beständiga» kunskaper (essentialismen och perennialismen) jämte värdesättandet av »funktionella» kunskaper (progressivismen och rekonstruktivismen). Vad gäller demokrati konstateras vidare bl.a. att både perennialismens och rekonstruktivismens syn på demoktratiuppdraget tycks bygga på ett kommunitaristiskt demokratiideal som av Gutmann benämns som family state. Härmed skiljer dessa sig från essentialismen, som enligt vår analys implicit tycks förespråka demokratikonceptionen state of individuals, samt från progressivismen som klassifieras i Gutmanns konception democratic state of education. Vi avslutar med att exemplifiera hur resultaten av vår ideologianalys kan bidra till en fördjupad förståelse av samtida skolpolitiska frågor såsom de om betygssättning och ämnesintegration. Den förståelse för utbildningsideologiska frågor som vår uppsats kan bidra till anser vi är relevant för varje lärare. Detta såväl för att på ett underbyggt sätt välja undervisningsformer och undervisningshåll, som för att kunna inta en aktiv och engegerad roll i den skolpolitiska debatten.