Att upptäcka dyslexi - en intervjustudie kring varningssignaler, utredningsprocess samt pedagogiska konsekvenser

Abstract

Sammanfattning: Då vi alla tre är intresserade av läs- och skrivutveckling var begreppet dyslexi något som fångade vårt intresse tidigt. Detta arbete koncentrerar sig främst på hur man som pedagog kan upptäcka dyslexi samt hur man kan gå vidare för att ge eleven rätt stöd och hjälp. Vårt syfte är att belysa varningssignaler, utredningsprocess samt att titta på pedagogiska konsekvenser efter att en dyslexidiagnos ställts. För att uppnå syftet har vi använt oss av följande tematiska problemformulering:

•Varningssignaler

•Handlingsförlopp vid misstänkt dyslexi

•Föräldrakontakt

•Diagnostisering - upplyftande eller hämmande?

•Pedagogens inverkan på självbild/självförtroende

Arbetet grundar sig på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatet antyder att yrkeserfarenhet ger en större insikt i vad som bör uppmärksammas gällande läs- och skrivsvårigheter. Brist på fonologisk medvetenhet är dock något samtliga respondenter i undersökningen anger som en tydlig varningssignal. Vårt resultat visar att det är av betydelse att man som pedagog i ett tidigt skede tar kontakt med specialpedagog för kartläggning gällande elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet tyder också på att diagnostisering kan vara en fördel vid fördelandet av resurser men att det som regel inte ska vara nödvändigt för att få det stöd man som elev i skolan behöver. Pedagogerna anser dock i vissa fall att diagnostisering kan vara upplyftande då både barn och föräldrar får en tydlig förklaring till svårigheterna. Även ett gott samarbete mellan föräldrar och pedagoger