Frivilliga upplysningar om ekonomistyrning i årsredovisningar. En studie av 29 svenska företag

Abstract

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har årsredovisningarna blivit allt längre och mer blivit ett informationssystem. Investerare, finansanalytiker och andra nyckelintressenter ställer krav på företagen att bredda sina upplysningar så att de inte endast innehåller rent finansiell information. Användarna av årsredovisningen vill ha mer tillförlitlig information om viktiga drivkrafter för företagets värdeskapande förmåga i framtiden. Då den traditionella ekonomiska rapporteringen inte helt avspeglar dessa värdeskapande drivkrafter tvingas företagen lämna frivilliga upplysningar för att tillgodose användarnas krav. Syfte: Syfte med studien är att studera hur mycket, samt vad, som skrivs om ekonomistyrning i svenska företags årsredovisningar. Vidare ämnar studien undersöka om det eventuellt skiljer sig åt mellan olika branscher men avseende på mängden upplysningar. Avgränsningar: Studien omfattar företag med sin huvudnotering på OMX Nordiska Börsen Stockholms Large Cap. Granskat material är företagens årsredovisningar från 2007 och endast frivilliga upplysningar om ekonomistyrning har studerats. Metod: Med hjälp av en framtagen sökmall har 29 årsredovisningar genomsökts efter ekonomistyrningsrelaterade upplysningar. Resultatet i form av antalet meningar har sedan förts in i en mall där de klassificerats utefter olika parametrar. Denna mall användes som underlag för empirisk analys samt en statistisk körning i programmet SPSS. Resultat: I årsredovisningarna hittades totalt 351 meningar om ekonomistyrning. Det företag som upplyste mest om ekonomistyrning var SKF med 52 meningar. Efter det kom SEB med 31 meningar och sedan Hufvudstaden med 24 meningar. Undersökningen visar att det till största del handlar om processtyrning, efter det kom belöningssystem och prestationsmätning. De flesta meningarna är av kvalitativ karaktär och beskriver något som företagen gör i dagsläget. Verksamhetsbeskrivningen är det avsnitt i årsredovisningen där man hittar mest upplysningar. Av resultatet framgår även att det är företag inom tillverkningsbranschen som i största utsträckning upplyser om ekonomistyrning och att detaljhandel var branschen som upplyste minst. Förslag på vidare forskning: Man skulle kunna genomföra intervjuer hos företagen för att hitta motiv till varför man upplyser om sin ekonomistyrning. I samband med intervjuer skulle det också vara intressant att ta reda på vilka som är de tänkta användarna av ekonomistyrningsinformationen. Man skulle även kunna jämföra företagens årsredovisningar över tid för att se om det går att urskilja några trender, dels kring vad som skrivs men också mellan företag från samma branscher.