Show simple item record

dc.contributor.authorJansson, Håkan
dc.date.accessioned2009-01-13T12:04:29Z
dc.date.available2009-01-13T12:04:29Z
dc.date.issued2005
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/19000
dc.description.abstractDenna uppsats handlar om den typ av språklig konstruktion som kallas resultativkonstruktion. Målet med uppsatsen är att förklara vad en resultativkonstruktion är, att ge en kort skiss av hur forskningen kring resultativer har utvecklats, samt att beskriva hur resultativkonstruktioner kommer till uttryck i det svenska språket. Resultativer är konstruktioner där komplementet i verbfrasen uttrycker ett resultat av verbhandlingen. Resultativer lämpar sig väl för att beskrivas i ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. En ledande forskare inom konstruktionsgrammatiken är Adele Goldberg, och hennes sätt att beskriva resultativkonstruktionen har varit en viktig utgångspunkt för uppsatsen. Ett av de mera intressanta dragen hos resultativkonstruktionerna verkar vara att de skulle kunna ändra valensen för det verb som ingår i konstruktionen. Det är en egenhet som innebär att man, beroende på vilka tolkningar man gör, kan se det som att dessa konstruktioner inte är helt förenliga med vissa delar den grammatiktradition som har sitt ursprung i tranformationsgrammatiken. Uppsatsen delar in resultativerna i två grupper –kontrollresultativer respektive ECM-resultativer –och kommer till slutsatsen att vid vissa tillfällen så ändras valensen för det verb som konstrueras med ECM-resultativ. För att undersöka resultativkonstruktionens relevans för det svenska språket har uppsatsen dragit nytta av främst den morfologiskt uppmärkta textkorpusen PAROLE som finns hos Språkbanken vid Göteborgs Universitet. Förutom de sökningar som gjorts i PAROLE, har Internet/ Google använts; dessutom har spontana upplysningar från personer som känt till denna undersökning varit av betydelse. Uttryckssidan av undersökningen noterar en påfallande likhet mellan konstruktioner med kausativa verb och resultativkonstruktioner, att valensen för verbfrasens huvud tycks förändras av att ingå i resultativkonstruktioner i vissa fall, samt att det finns gott om exempel som stöder uppfattningen att resultativkonstruktionen skulle vara produktiv i det svenska språket. Slutligen noteras att tre undersökningsområden som uppsatsen tangerar skulle vara värda att undersöka närmare: under vilka omständigheter subjektspredikativ kan bilda resultativer i svenskan, hur adverbiella resultativer fungerar samt hur the Direct Object Restriction förhåller sig till den komplicerade spänning som råder mellan den semantiska och den syntaktiska beskrivningsnivån vid resultativa konstruktioner.en
dc.language.isosween
dc.titleHar du ölat dig odödlig? En undersökning av resultativkonstruktioner i svenskanen
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Swedisheng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för svenska språketswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record