| dc.description.abstract | Syfte
Studiens syfte var att undersöka lek som en del av den pedagogiska verksamheten i skolans tidigare år. Genom
tre frågeställningar lyfter studien fram, analyserar och diskuterar hur skolvardagen ser ut med lek i fokus och hur
barn och pedagoger uttrycker sig om lek. Studien utförs huvudsakligen från ett sociokulturellt perspektiv.
Frågeställningar
Hur används styrd och fri lek i skolans tidigare år under lektionstid?
Var sker lek enligt barn och pedagogers utsagor?
Vilka faktorer, anser barn och pedagoger, påverkar lek?
Metod
En kvalitativ metod i form av samtal och observationer användes och sammanlagt fördes samtal med två
pedagoger och åtta barn. Pedagogernas samtal var enskilda medan barnen samtalade parvis. Samtalen spelades in
och transkriberades. Observationerna utfördes under slumpvis utvalda lektioner för att inte påverka resultatet
med en utvald lektion där lek, anpassat till vårt syfte, förekom. Under observationerna fördes fältanteckningar.
Resultat
I vår studie kan vi se att pedagogerna använder sig av ett lekfullt arbetssätt snarare än lek som
undervisningsmetod. Detta kan komma till uttryck i grupparbeten och livskunskapövningar. Matte-, svensk-, och
engelsklekar är det barnen nämner då de blir tillfrågade om hur det leks på skoltid. Rasterna är det forum där lek
främst förekommer enligt pedagogerna. Även barnen bekräftar detta men de nämner även bild och gymnastik
som tillfälle för lek under lektionstid. Utifrån dessa tillfällen ser vi att en gemensam nämnare är frihet att välja
aktivitet och ramar för aktiviteten. Våra observationer visade att lek främst används som inledande eller
avslutande del av lektionerna. Att ha roligt är en betydande faktor för lek och den framhålls av såväl pedagoger
som barn. Faktorer som påverkar lek enligt barnen är väder, kläder, antalet lekkamrater och fungerande
samarbete. Pedagogens roll ses också som betydande för att ge lek utrymme och mening. Lek kan bidra till
förhöjd motivation, menar pedagogerna, vilket i detta sammanhang innebär att kunskapen "luras" in i barnen.
Pedagogerna ser lek som betydelsefull men menar att tiden, förberedande och utförande, begränsar lekens
utrymme under lektionstid. Vid studiens början hade vi en föruppfattning beträffande barns tycke om lek. I
resultatet förväntade vi oss en uttalad önskan och vilja från barnen om mer lek under lektionstid. Dessa
föruppfattningar infriades dock inte. En tänkbar förklaring kan vara att barnen är så präglade av skolans
traditionella undervisning att de får svårigheter att se lek som ett alternativ till denna. Vårt uppdrag som blivande
pedagoger blir då att påvisa syftet med leken för barnen så att de kan få förståelse för dess resurs. Samt att ändra
synen hos pedagoger om att leken är tidskrävande och istället lyfta fram dess positiva sidor och vinster.
1 | swe |
