| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Syftet med uppsatsen är att undersöka dels bilden av den grupp som av majoritetssamhället definieras som "de
Andra" i den skönlitterära ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?, dels vad som händer i mötet
mellan texten och läsare. Huvudsakliga frågeställningar är "Hur skildras ´de Andra´ ur olika karaktärers
perspektiv i ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?", "Uppfattar läsare de olika bilder av ´de Andra´
som förekommer i boken?" samt "Hur kan mötet mellan text och läsare förstås i de aktuella fallen?". De valda
metoderna är en kvalitativ innehållsanalys av ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?, samt
samtalsintervjuer med läsare i skolår 8 och 9. Materialet består av den valda boken samt transkriberade
intervjuer.
Studien visar att boken förmedlar två motsatta bilder av den grupp som av majoritetssamhället definieras som
"de Andra". Bilderna förmedlas från två håll, där de karaktärer som har ett medvetet och uttalat förhållningssätt
till "de Andra" representerar två motsatta förhållningssätt. Den ena gruppen uppvisar ett avståndstagande
förhållningssätt till "de Andra", där "de Andras" avvikelser från majoritetssamhällets normer uppfattas som
negativt och nedvärderas. Den andra gruppen har ett förhållningssätt som präglas av motstånd mot negativa och
nedvärderande bilder av "de Andra". Inom denna grupp beskrivs individer/ grupper som räknas till "de Andra"
på ett positivt eller värdeneutralt sätt. Studien visar även att läsare uppfattar texten på olika sätt beroende på
deras tidigare erfarenheter av läsning samt deras övriga erfarenheter, värderingar och tankar om sig själva och
omvärlden. Några av läsarna uppfattar det litterära motstånd som jag menar erbjuds i texten, medan andra inte
gör det.
Studien är relevant för läraryrket för att den fokuserar på lärarens val av litteratur och arbetssätt i klassrummet
samt vikten av att göra medvetna val inom dessa områden, för att stärka elevernas utveckling som läsare och
individer. | swe |
