Produkttankfatygs specialiseringsgrads påverkan av kreditbedömningen

Abstract

Ett fartyg är en stor investering och sjöfartsbranschen betraktas traditionellt såsom riskfylld med svårprognostiserade kassaflöden. Då huvuddelen av kapitalet anskaffas genom banklån är faktorerna som tas hänsyn till vid kreditgivningen en intressant fråga för branschen. Trenden att bygga mer specialanpassade fartyg ger upphov till frågan om och på vilket sätt den påverkar kreditbedömningen. Vad som är en specialanpassning är i branschen en subjektiv bedömning. Undersökningen syftar till att undersöka om ett produkttankfartygs specialiseringsgrad påverkar kreditbedömningen och belåningsgraden. Undersökningens problem besvaras utifrån intervjuer, vilka har genomförts med respondenter från de fyra affärsbankerna Svenska Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB samt från Svenska Skeppshypotekskassan. För att tillföra kredittagarens dimension har två ytterligare respondenter intervjuats, en som arbetar på Sveriges största tankfartygsrederi och den andra som är styrelseledamot av ett par rederier på Donsö. En redare låter specialanpassa ett fartyg av främst tre skäl: Som en teknisk utveckling i branschen, som kundanpassning för att kunna sysselsätta fartyget under en viss charter och för att skapa en ny nisch på marknaden. Blir fartyget alltför specialanpassat kan det finnas en risk att det blir svårt att omsätta på en andrahandsmarknad och kreditgivaren riskerar då att panten inte kan realiseras till rätt värde. Om ett fartyg är mycket specialanpassat kan det också försvåra möjligheterna att få ett bra nybyggnadskontrakt. Nybyggnadspriset blir också högre än för ett standardbyggt produkttankfartyg, då de produceras i mindre upplagor och oftast med mer utrustning installerad ombord. Undersökningens resultat visar att belåningsgraden bara är en av flera faktorer som påverkas om ett produkttankfartyg är specialanpassat. Andra faktorer som banken fäster stor vikt vid är vilken sysselsättning fartyget ska ha, valet av befraktningsform, och framförallt vem som står bakom projektet. Det visar sig att om fartyget är specialanpassat och banken bedömer att risken ökar kan risken hanteras genom exempelvis minskad belåningsgrad, ökad räntemarginal, bättre charter eller försäkrade charterhyror genom en off-hire försäkring. Åsikterna skiljer sig mellan bankerna och mellan bank och redare om vilken befraktningsform som är att föredra, men de flesta anser time chartern vara den bättre.