• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Business Administration / Företagsekonomiska institutionen
  • Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Business Administration / Företagsekonomiska institutionen
  • Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Effekter på redovisningen efter införandet av IFRS 3, IAS 36 och IAS 38

Abstract
Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny reglering, IFRS 3 - Företagsförvärv, som ska tillämpas av alla koncerner i de länder som följer IASB:s regelverk. Den nya regleringen innebär en rad förändringar. I och med införandet uppdaterades IAS 36 - nedskrivningar och IAS 38 – immateriella tillgångar, vilket bland annat har medfört att fler immateriella tillgångar ska identifieras och därmed tas upp på balansräkningen samt ändrade regler gällande nedskrivningar. Syftet med den nya regleringen är att uppnå en ökad jämförbarhet i redovisningen, innebärande att oavsett vilken årsredovisning man läser, ska innehållet kunna tolkas och förstås. Vilka effekter har införandet av IAS 36, IAS 38 och IFRS 3 fått på redovisningen? Syfte: Huvudsyftet är att undersöka vilka effekter den nya regleringen fått på redovisningen och därmed belysa eventuella problem som uppkommit. Vi ämnar uppfylla syftet genom att besvara uppsatsens frågeställningar. Vi önskar med den här studien tillföra ämnesområdet kunskap om effekter och problem som den nya regleringen fört med sig. Avgränsningar: Inom utvalda standarder undersöks ej de delar som inte rör immateriella tillgångar och goodwill. Studien är avgränsad till respondenter i form av revisorer och experter från revisionsbyråer. Metod: I studien har en kvalitativ ansats använts då problemområdet är relativt nytt och djupintervjuer ger den bästa förutsättningen att svara på frågeställningen. Intervjuer har gjorts med tre experter och fyra revisorer personer, alla från fem stycken olika revisionsbyråer och detta utgör uppsatsens primärdata. Sekundärdata har samlats in genom litteratur, lagtexter och artiklar. Resultat och slutsatser: De effekter som kommit fram i den här studien är främst att regleringen är svår att tillämpa praktiskt och att specialiseringen ökar i branschen. Företagen tar i större utsträckning hjälp av oberoende värderingsmän när de ska värdera immateriella tillgångar. De stora problemen med värdering av både immateriella tillgångar och goodwill är att separera och hänföra kassaflödet till den specifika tillgången. Den nya regleringen medför fler subjektiva bedömningar i redovisningen. Redovisningen har vidare blivit mer volatil och det finns en risk för trögrörlighet i nedskrivningsprocessen. Jämförbarheten har ökat på den globala arenan samtidigt som tillförlitligheten försämras till följd av subjektiva bedömningar. Vidare har redovisningen blivit mer transparent. Studien tyder inte på att företagsledningens incitament till resultatplanering har påverkats av den nya regleringen.
Degree
Student essay
University
Göteborg University. School of Business, Economics and Law
URI
http://hdl.handle.net/2077/1686
Collections
  • Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen
View/Open
05-06-34M.pdf (285.9Kb)
Date
2006
Author
Ledman, Ida
Ankarcrona, Nils
Andersson, Veronica
Series/Report no.
Externredovisning och företagsanalys
Language
sv
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV