Hur redovisar svenska börsbolag immateriella tillgångar?
Abstract
Bakgrund: Det har under de senaste åren skett allt mer förändringar inom redovisningen
avseende normer och normbildning. Med anledning av den internationalisering av företagen
som skett har företagens årsredovisningar alltmer utformats för internationella intressenter.
Med anledning av detta samt de redovisningsskandaler som skett startade IASB och FASB ett
samarbete i form av konvergensprojektet som syftar till att skapa en mer likartad redovisning.
Den internationella utvecklingen medförde att IASB ändrade reglerna för redovisning av
immateriella tillgångar efter att den nya standarden för redovisning av företagsförvärv
publicerades i mars 2004.
Problem: Kritiken kring redovisning av immateriella tillgångar har främst riktats till reglerna
kring impairment test av goodwill istället för avskrivning samt felaktiga värderingar av dessa
tillgångar. Vissa menar att svenska bolag har relativt låg nivå gällande systmatik och stabilitet
i redovisningen av immateriella tillgångar. Då IFRS är en ny företeelse för många svenska
börsnoterade bolag kan det leda till att årsredovisningarna är bristfälliga, särskilt med
avseende på IAS 38 då detta är en av de mest tekniskt svåra standarderna att tillämpa.
Problemformuleringen leder fram till uppsatsens huvudfrågeställning: Hur redovisar svenska
börsbolag immateriella tillgångar enligt IAS 38 i årsredovisningarna efter införandet av
IFRS?
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolag inom industrivaror och
-tjänster, hälsovård samt informationsteknik redovisar immateriella tillgångar enligt IAS 38 i
årsredovisningarna efter införandet av IFRS. Det är även att undersöka vad representanterna
på bolagen anser om standarden samt vilka fördelar och nackdelar som upplevts.
Avgränsningar: Studien har avgränsats till att undersöka ett urval av företag från de tre
sektorerna; industrivaror och -tjänster, hälsovård samt informationsteknik. Vidare har den
kvantitativa delen av studien begränsats till 10 stycken företag inom respektive sektor.
Kriteriet för intervjuerna har främst varit att huvudkontoren skall vara stationerade i Göteborg
så långt det har varit möjligt.
Metod: Studien omfattas av dels en kvantitativ ansats då årsredovisningar granskats samt en
kvalitativ ansats genom intervjuer. De fem utförda intervjuerna har skett dels i person och dels
via e- mail.
Slutsats: Utifrån studien framkom att ett försiktigt förhållningssätt oftast tas, särkilt
beträffande aktivering av utvecklingsutgifter. Det kunde även utrönas att identifieringen av
immateriella tillgångar inte anses som komplext, men däremot uppkom det att värderingen av
dessa tillgångar är komplicerat. Med anledning av detta sker det ofta felaktiga värderingar.
Förslag till fortsatta studier: Under studiens gång framkom att nedskrivningsprövningarna
av goodwill enligt IAS 36 anses som komplicerat. Det skulle därför vara erforderligt med en
djupare studie om eventuella brister kring redovisningen av dessa prövningar.
Degree
Student essay
University
Göteborg University. School of Business, Economics and Law
View/ Open
Date
2006Author
Furåsen, Maria
Eklund, Christel
Series/Report no.
Externredovisning och företagsanalys
Language
sv