Virtuella miljöer - alternativa mötesplatser

Abstract

Sammanfattning Virtuella miljöer ger oss möjligheten att dagligen träffa och kommunicera med andra människor trots att fysiskt avstånd skiljer oss åt, tekniken fungerar som sammankopplande länk. Ändå visar tidigare studier att det fortfarande är ovanligt att lägga formella möten till en virtuell miljö. Syftet med vår studie är därför att undersöka varför tekniken inte används i någon större utsträckning. Fokus ligger på tele- och videokonferenser för formella möten på distans. Studien baseras på litteratur inom områden som Computer Supported Cooperative Work (CSCW), Collaborative Virtual Environment (CVE), tele- och videokonferens, formella möten samt genomförda intervjuer, visningar, observationer och enkätundersökningar. Syftet med den etnografiska studien är att studera tekniken för genomförandet av formella möten ur användarens perspektiv för att få en bild av hur denna teknik fungerar för formella möten på distans. Resultatet av studien visade att tele- och videokonferenser har blivit en relativt vanlig företeelse i arbetslivet och tekniken upplevdes som ett välfungerande verktyg i kommunikationen mellan en grupp samarbetande deltagare på olika platser. Genom vår studie har vi kommit fram till att tekniken, oavsett om det gäller tele- eller videokonferens, i hög grad är lämpad för formella möten av hård karaktär, dvs. möten som behandlar okomplicerade frågor. Däremot visar studien att tekniken inte lämpar sig lika bra för möten av mjukare, dvs. mer personlig, karaktär. De olika tekniska lösningarna för tele- och videokonferens som vi har studerat har upplevts som relativt lättanvända av deltagarna. Utifrån vår studie drar vi därför slutsatsen att tekniken är anpassad till användarnas tekniska kompetensnivå.