DSpace Community:

VILKEN EVIDENS FINNS DET FÖR UTBILDNING I KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER INOM AUDIOLOGISK REHABILITERING? En beskrivande litteraturstudie

Thu, 29 Jun 2017 06:55:33 GMT

Title: VILKEN EVIDENS FINNS DET FÖR UTBILDNING I KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER INOM AUDIOLOGISK REHABILITERING? En beskrivande litteraturstudie Authors: Pettersson, Maja; Thulin, Ann-Katrin Abstract: Syfte: Syftet med den här beskrivande litteraturstudien var att beskriva utbildning i kommunikationsstrategier inom audiologisk rehabilitering. Bakgrund: Hörselnedsättning påverkar förmågan att uppfatta talat språk och hörapparater återskapar inte fullgod hörsel. Inom audiologisk rehabilitering finns det utbildningar i kommunikationsstrategier som syftar till att underlätta kommunikation. Audiologisk rehabilitering kan bland annat ske i grupp eller via internet. Metod: En beskrivande litteraturstudie av 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2005 och 2016. Artiklarna hittades via Pubmed, Cinahl, via referenser till de granskade artiklarna samt via våra handledare. Resultat: Det finns evidens för Active Communcation Education respektive Aktiv Kommunikation som en del av audiologisk rehabilitering, men vidare forskning krävs. Ett flertal studier visar att det finns evidens för internetbaserad audiologisk rehabilitering. Vidare finns det evidens för internetbaserad utbildning i kommunikationsstrategier, men vidare forskning krävs. Inga studier med uttalat syfte att utforska tillgänglighet till utbildning i kommunikationsstrategier inom audiologisk rehabilitering har hittats. Description: Purpose: The purpose of this descriptive review was to describe audiological rehabilitation interventions aiming to teach communication strategies . Theory: Hearing impairment affects the ability to understand speech, and hearing aids can not fully restore auditory function. In audiological rehabilitation there is education in communication strategies, aiming to facilitate communication. There are for instance group- and internetbased interventions in audiological rehabilitation. Method: A descriptive literature review of 16 scientific articles published between 2005 and 2016. The articles were obtained via Pubmed, Cinahl, through references of the reviewed articles and via our supervisors. Result: There is evidence for Active Communication Education as well as Aktiv Kommunikation as a part of audiological rehabilitation, however, further research is needed. According to several studies there is evidence for internetbased audiological rehabilitation. There is evidence for internetbased communication education, however, further research is needed. No studies with the aim to explore accessibility to education of communication strategies have been found.

SJÄLVSKATTAD HÖRAPPARATANVÄNDNING OCH RESULTAT PÅ HEARING HANDICAP INVENTORY FOR THE ELDERLY, HHIE - en studie om användningstidens inverkan på utfallet av en internetbaserad rehabilitering

Thu, 29 Jun 2017 06:50:35 GMT

Title: SJÄLVSKATTAD HÖRAPPARATANVÄNDNING OCH RESULTAT PÅ HEARING HANDICAP INVENTORY FOR THE ELDERLY, HHIE - en studie om användningstidens inverkan på utfallet av en internetbaserad rehabilitering Authors: Ekdahl, Elin; Olsson, Anna Abstract: Bakgrund: Tidigare forskning har påvisat fördelar med hög användningstid av hörapparat/er och fördelar för audiologisk rehabilitering i grupp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om självskattad användningstid av hörapparat/er innan deltagandet i en rehabiliteringsintervention hade betydelse för utfallet uppmätt med Hearing Handicap Inventory for the Elderly, HHIE. Metod: Studien bestod av data från 57 hörapparatanvändare som hade deltagit i en internetbaserad studie med en interventions- och kontrollgrupp. Alla 57 deltagare hade besvarat enkäterna International Outcome Inventory for Hearing Aids, IOI-HA och HHIE innan och efter sitt deltagande i studien. Enkätresultaten från den första frågan i IOI-HA och samtliga frågor i HHIE analyserades i SPSS genom Spearmans korrelationskoefficient. Därefter undersöktes båda gruppernas bakgrundsvariabler i relation till låg/hög användningstid av hörapparat/er. Resultat: Undersökningen visade att deltagare med låg självskattad användningstid av hörapparater, oavsett grupptillhörighet, fick bäst utfall efter studien mätt med HHIE. I undersökningen av bakgrundsvariabler visades män med binaural anpassning av hörapparater ge bäst utfall i den här studien. Konklusion: Hörapparatanvändare med låg användningstid fick bäst utfall efter interventionen, vilket kan ge en indikation på vilka hörapparatanvändare som har mest nytta av en internetbaserad rehabiliteringsintervention. Description: Background: Previous research has shown advantages with high hearing aid use and also for audiologic rehabilitation in group sessions. Purpose: The purpose of this study was to investigate if self-reported hearing aid use before participation in a rehabilitation intervention was of value for the results measured by Hearing Handicap Inventory for the Elderly, HHIE. Method: Data from 57 participants, who participated in an internet-based study with an intervention- and control group, were analyzed. All 57 participants had answered the questionnaires International Outcome Inventory for Hearing Aids, IOI-HA and HHIE before and after their participation in the study. The results from question 1 in IOI-HA and all questions in HHIE were analyzed in SPSS using Spearman’s correlation coefficient. Furthermore background variables were investigated for both groups in relation to low/high hearing aid use. Result: The results showed that participants with low self-reported hearing aid use, regardless of group, got the best outcome measured with HHIE. Background variables were investigated and showed that men with binaural hearing aid fitting gave the best outcome in this study. Conclusion: Hearing aid users with low hearing aid use got the best outcome after the intervention. This may indicate who has the most benefit out of an internet-based rehabilitation intervention.

BENLEDNINGSMÄTNING VID ANVÄNDANDE AV BYGEL OCH SOFTBAND En jämförande studie av luft-ben-gap och självupplevd komfort vid olika anläggningstryck

Thu, 29 Jun 2017 06:37:56 GMT

Title: BENLEDNINGSMÄTNING VID ANVÄNDANDE AV BYGEL OCH SOFTBAND En jämförande studie av luft-ben-gap och självupplevd komfort vid olika anläggningstryck Authors: Vässmar, Johan; Karlsson, Marcus Abstract: Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om det ses någon skillnad i mätresultat mellan bygel och softband samt om det finns någon skillnad i upplevd komfort. Metod: Sjutton personer deltog i studien. Fastställning av bentrösklar utfördes med bentelefon B-71 vid användande av bygel P-3333 och två olika softband. Skillnad i luft-ben-gap mellan bygel och softband har undersökts för frekvenserna 0,5 till 4 kHz. Vid 2 kHz undersöktes också luft-ben-gap samt komfort vid olika tryck (3 N, 4 N, 5,4 N). Gradering av komfort gjordes för alla tryck på en modifierad Borg-skala. Resultat: Det sågs en statistisk signifikant skillnad i mätresultat mellan softband och bygel vid alla frekvenser förutom 0,5 kHz. Softbandet fick sämre svar än luftledning vid alla frekvenser utom 1 kHz. Den största skillnaden i luft-ben-gap sågs vid 4 kHz med ett medelvärde på 5,27 dB till bygelns fördel. Deltagarna upplevde en större komfort vid användande av softband och lägre tryck gav högre komfortgradering. Konklusion: Enligt denna studie kan det konstateras att det finns en statistisk signifikant skillnad i mätresultaten mellan bygel och softband men endast vid 4 kHz är denna skillnad kliniskt relevant. Ingen signifikant skillnad vid 2 kHz benledningströskel fanns vid de olika trycken hos softbandet. Ett softband kan vara ett bra verktyg till testbatteriet exempelvis när benledaren konstant flyttar på sig eller anomalier som försvårar placering av bygel. Ett softband framtaget för B-71 bör användas kliniskt. Description: Purpose: The purpose of this study was to investigate if there were any differences between bone conduction threshold testing results using headband and softband. Self-estimated comfort results were also investigated. Method: Seventeen individuals participated in the study. Determination of bone conduction threshold was tested with bone vibrator B-71 with the use of headband P-3333 and two different softbands. The differences between air-bone-gaps for headband and softband were investigated for the frequencies 0,5 to 4 kHz. At 2 kHz, the air-bone gap and self-estimated comfort were investigated at different static force levels (3 N, 4 N, 5.4 N). Valuation of self-estimated comfort was done for all static force levels using a modified Borg-scale. Result: Statistically significant differences were found for the test results between headband and softband at all frequencies except for 0.5 kHz. The bone conduction threshold using the softband had worse results than air conduction threshold at all frequencies except 1kHz. The biggest air-bone-gap difference was seen at 4 kHz with an average difference on 5.27 dB in favor of the headband. The participants experienced greater comfort using the softband and lowering the static force levels increased comfort ratings. Conclusion: According to this study there is a statistically significant difference in the test results between the headband and the softband, although only at 4 kHz it can be considered clinically relevant. No significant difference was found for bone conduction thresholds between the static force levels tested with the softband at 2 kHz. Softband can be a good complement to the audiological test battery in situations where headband is subpar due to anomalies of the skull. A softband specifically designed for the B-71 bone vibrator is recommended to be used clinically.

STIGMATISERING VID HÖRAPPARATANVÄNDNING – HAR DET FÖRÄNDRATS? EN BESKRIVANDE LITTERATURSTUDIE

Thu, 29 Jun 2017 06:29:17 GMT

Title: STIGMATISERING VID HÖRAPPARATANVÄNDNING – HAR DET FÖRÄNDRATS? EN BESKRIVANDE LITTERATURSTUDIE Authors: Abdolalian, Aida Abstract: Bakgrund: Tillgången att höra är särskilt viktig vid funktionella situationer, i vår självbild, våra relationer och det sociala livet. 360 miljoner av världens befolkning har hörselnedsättning varav över en miljon svenskar upplever hörselnedsättning. Stigmatisering gentemot hörapparatanvändare kan uppstå till följd av allmänhetens negativa stereotyper, fördomsfulla attityder och diskriminerande beteenden. Stigma kan hota en individs sociala aktivitet och delaktighet vilket kan leda till försämrad livskvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av en litteraturundersökning, kartlägga den forskning som finns kring upplevt stigma hos hörapparatanvändare och undersöka eventuella förändringar av stigmatisering över tid. Metod: En beskrivande litteraturstudie med systematiskt anförande utfördes för detta ändamål. Data söktes fram i vetenskapliga databaser PubMed och Scopus via specifika nyckelord, med hjälp av den booleska operatorn >>AND<< och fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Sammanställning av 13 originalartiklar och deras årtal utgör grunden för litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet visade inte någon förändring av stigmatisering gentemot hörapparatanvändare. En starkare tendens av upplevt stigma gentemot hörapparatanvändare sågs hos yngre vuxna. Stigmatisering av hörapparatanvändare visade sig vara associerat till bland annat åldrande, glömska, obegåvning och inkompetens. Description: Abstract: The ability to hear is important for self-image, function, social life, and personal domestic relationships. 360 million people worldwide have a hearing loss, and over one million Swedes have a subjective hearing loss. Stigma against hearing aid users may threaten an individual’s social participation, which may lead to a poor quality of life. The stigma arises from negative stereotypes, prejudiced attitudes and discriminatory behaviors. Purpose: The purpose of this study is to review the literature regarding stigma in hearing aid users and to investigate if there is any change in stigma against hearing aid users over time. Method: The method used for this purpose was a descriptive literature study with a systematic presentation. Data was identified from two scientific databases; PubMed and Scopus, by specific keywords, the boolean operators >>AND<< and conducted inclusions and exclusion criterias. The results of this literature study are based on a compilation of 13 originalarticles and the article publication year. Result: The results showed no change of stigma against hearing aid users over time. There was a stronger tendency of perceived stigma against hearing aid users seen in younger adults. Stigma of hearing aid users was found to be associated with ageism, stupidity and incompetence.

Upplevd hörselstatus hos förskollärare i traditionella- samt hörselintegrerade förskolor – En enkätstudie

Thu, 29 Jun 2017 06:26:58 GMT

Title: Upplevd hörselstatus hos förskollärare i traditionella- samt hörselintegrerade förskolor – En enkätstudie Authors: Phan, Johncoln; Erixon, Gisela Abstract: Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och jämföra den upplevda hörselstatusen hos förskollärare i traditionella förskolor (TF) samt hörselintegrerade förskolor (HIF). Den upplevda ljudmiljön på förskolorna kommer även att undersökas och jämföras. Bakgrund: Förskollärare utsätts för en annan sorts buller än det buller som traditionellt undersökts inom till exempel industrin. Förskollärare vistas i en miljö där kommunikation är viktig. Hörselrelaterade symtom verkar förekomma hos många förskollärare. I HIF går barn med hörselnedsättning, miljön och verksamheten är anpassad utifrån de individer som vistas där. Detta borde gynna de förskollärare som arbetar där. Metod: En kvantitativ undersökning baserad på en webbenkät. I studien ingick 23 förskollärare från HIF samt 41 förskollärare från TF. Resultat: Resultatet visar på grundskillnader mellan de olika förskolorna. Undersökningen visar på signifikanta skillnader mellan HIF och TF när det handlar om upplevd ljudmiljö. Förskollärarna i den TF upplever fler hörselrelaterade symtom. Konklusion: Inom HIF har det gjorts mer pedagogiska och akustiska åtgärder för att förebygga buller och höga ljudnivåer och färre förskollärare upplever hörselrelaterade symtom än i TF där nästan tre fjärdedelar, som har mycket behov av kommunikation på arbetet, anger att de mer än hälften av tiden inte kan höra vad som sägs på arbetsplatsen. Description: Purpose: The aim of this study was to investigate and compare the subjective hearing status of preschool teachers and hearing integrated preschools. We also wanted to investigate the acoustic environment of the preschools. Background: Preschool teachers are exposed to a different kind of noise that is studied traditionally, for example in industry. Preschool teachers work in an environment where communication is important. Hearing-related symptoms seem to exist among many preschool teachers. The hearing-integrated preschool have education for children with hearing loss and should have their activity and environment arranged based on the children who attend to the school. The working preschool teachers should also benefit from these customizations as well. Method: A quantitative study based on a questionnaire survey on the Internet. This study included 23 preschool teachers from the hearing-integrated preschool and 41 preschool teachers from the traditional preschools. Result: The result shows basic differences between the different preschools. The study shows significant differences of perceived sound environment between hearing-integrated preschools and traditional preschools. Preschool teachers in the traditional preschools are experiencing more hearing-related symptoms. Conclusion: Hearing-integrated preschools have done more educational and acoustic arrangements to prevent noise and high sound levels and fewer preschool teachers are experiencing hearing-related symptoms than preschool teachers in traditional preschools where almost three quarter, who have much need of communication at work, state that they more than half of the time cannot hear what’s being said on the workplace.

KOMBINERAD IPSILATERAL ELEKTRISK OCH AKUSTISK STIMULERING AV INNERÖRAT En beskrivande litteraturstudie

Wed, 28 Jun 2017 10:57:14 GMT

Title: KOMBINERAD IPSILATERAL ELEKTRISK OCH AKUSTISK STIMULERING AV INNERÖRAT En beskrivande litteraturstudie Authors: Eriksson, Chen; Höglund, Matilda Abstract: Bakgrund: Syfte: Det har under lång tid saknats optimal hörselrehabilitering för individer med svår-grav hörselnedsättning i högfrekvensområdet, men med lågfrekvens-resthörsel. Numera finns en rehabiliteringsmetod som kombinerar elektrisk stimulering av innerörat via cochleaimplantat och akustisk stimulering med eller utan hörapparat. Att undersöka vilken påverkan kombinerad elektrisk och akustisk stimulering (EAS) har på taluppfattning och resthörsel. Ett ytterligare syfte var att studera om det finns några skillnader mellan rehabilitering med EAS vid hörtrösklar inom normalområdet i lågfrekvensområdet och rehabilitering med EAS vid hörapparatförstärkt lågfrekvenshörsel. Metod: Arbetet är en beskrivande litteraturstudie och utgörs av 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2006-2016. Deltagarna var minst 18 år. Artiklar hämtades från Pubmed, Cinahl och via referenslistor i vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen pekade på en förbättrad taluppfattning i både tyst och brus vid rehabilitering med EAS jämfört med enbart hörapparat och enbart CI. Bäst resultat erhölls med EAS i kombination med kontralateral akustisk hörsel. Postoperativa resultat visade att majoriteten bibehåller resthörsel men med viss degradering av hörtrösklar och med liten risk för total hörselnedsättning. Konklusion: Rehabilitering med EAS visar framgångsrika resultat gällande förbättrad taluppfattning och bevarande av resthörsel. Detta erbjuder ett alternativ för gruppen av vuxna för vilka det tidigare inte funnits optimal audiologisk rehabilitering. Vidare forskning krävs dock för att utvärdera säkerhet och effektivitet av rehabiliteringsmetoden. Description: Background: There has previously been a lack of optimal audiological rehabilitation for individuals with severe high-frequency hearing impairment with residual low-frequency hearing. There is now a treatment which combines electric stimulation of the innerear, via a cochlear implant and acoustic stimulation with or without a hearing aid. Purpose: The aim was to investigate how treatment with combined electric and acoustic stimulation (EAS) affects speech recognition and residual hearing. A further aim was to investigate whether there is a difference in outcomes between treatment in case of normal low frequency hearing thresholds and treatment with aided low frequency hearing. Method: The review encompassed 15 scientific articles published 2006-2016. Participants were a minimum of 18 years old. Articles were found via Pubmed, Cinahl and in the reference lists of scientific articles. Result: Conclusion: Results showed an improvement in speech recognition both in quiet and noise with EAS compared to hearing aid alone or cochlear implant alone. The best results were obtained with EAS in combination with contralateral acoustic hearing. Moreover, results showed preserved residual hearing for a majority of the subjects but with some degradation of hearing thresholds and a minor risk for total hearing loss. Treatment with EAS is successful regarding improved speech recognition and preservation of residual hearing which offers an alternative solution for a group of individuals for whom there has not been an optimal audiological rehabilitation. Further research is necessary to evaluate the safety and efficacy of the treatment.

EN BESKRIVANDE LITTERATURSTUDIE OM MÖJLIGA EFFEKTER AV ATT INVOLVERA NÄRSTÅENDE I HÖRSELREHABILITERING AV VUXNA

Wed, 28 Jun 2017 10:52:19 GMT

Title: EN BESKRIVANDE LITTERATURSTUDIE OM MÖJLIGA EFFEKTER AV ATT INVOLVERA NÄRSTÅENDE I HÖRSELREHABILITERING AV VUXNA Authors: Larsson, Johan; Olander, Levi Abstract: Bakgrund: Både personer med hörselnedsättning och deras närstående kan påverkas negativt av en hörselnedsättning, samtidigt som närståendes stöd är en viktig faktor för en lyckad hörselrehabilitering. Genom familjecentrerad vård kan närstående involveras i rehabiliteringsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att utifrån befintlig forskning undersöka kommunikativa, sociala och emotionella effekter på vuxna personer med hörselnedsättning och deras närstående när närstående involveras i hörselrehabiliteringen. Metod: En beskrivande litteraturstudie utfördes utifrån 16 originalartiklar som behandlade effekter av närståendes medverkan. Resultat: Studierna visade att närståendes medverkan i hörselrehabiliteringen kan leda till ökad användning av adaptiva kommunikationsstrategier för personer med hörselnedsättning och deras närstående. Närståendes medverkan kan också ge sociala och emotionella positiva effekter i form av minskat funktionshinder och tredjeparts funktionshinder. Några av studierna visade inget signifikant samband mellan närståendes medverkan och effekter. Flera studier framhöll dock att närstående fick ökad kunskap och förståelse om hörselnedsättningen genom sin medverkan. För att påvisa samband mellan närståendes medverkan och och positiva rehabiliteringsutfall krävs ytterligare forskning. Description: Background: Persons with hearing loss as well as their communication partners may experience negative effects as a result of the hearing loss. At the same time, support from communication partners is an important factor to a successful hearing rehabilitation. Family-centered care is an approach in involving communication partners in the process of hearing rehabilitation. Objective: The objective of the present review was to investigate research findings to date, and the communicative, social and emotional effects on adults with hearing loss and their communication partners, when communication partners participated in the hearing rehabilitation. Method: A descriptive literature review was undertaken, based on 16 original articles that included effects of participating communication partners. Result: Studies showed that the participation of communication partners in hearing rehabilitation may result in the increased use of communication strategies by persons with hearing loss and their communication partners. The participation of communication partners may also lead to social and emotional effects, such as a decrease in hearing handicap and third-party disability. Some studies failed to show a significant relationship between participation of communication partners and effects. Several studies emphasized that communication partners increased their knowledge and understanding of the hearing loss by participation in the hearing rehabilitation. In order to reveal the exact relationship between participation of communication partners and positive rehabilitative outcomes, further research is required.

BREDBANDSTYMPANOMETRI SOM ETT TILLSKOTT I DET AUDIOLOGISKA TESTBATTERIET En beskrivande litteraturstudie

Wed, 28 Jun 2017 09:00:45 GMT

Title: BREDBANDSTYMPANOMETRI SOM ETT TILLSKOTT I DET AUDIOLOGISKA TESTBATTERIET En beskrivande litteraturstudie Authors: Holte, Martina; Åkesson, Sara Abstract: Syfte: Syftet med studien är att ta del av aktuell forskning om bredbandstympanometri och utifrån det undersöka dess värde som verktyg vid diagnostisering av mellanörepatologier hos barn och vuxna. Metod: En systematisk litteratursökning har genomförts via flertalet sökmotorer för att inkludera aktuell forskning inom området. De inkluderade artiklarna i den beskrivande litteraturstudien har begränsats genom inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Olika individuella faktorer påverkar power absorbance/reflectance vilket tyder på att ett behov av normativa värden behövs för den specifika populationen, både för barn och vuxna. Flertalet studier tyder på att bredbandstympanometri med fördel skulle kunna förbättra det diagnostiska testbatteriet. Description: Purpose: The purpose is to partake of current research in wideband acoustic immittance and to review its’ value as a tool for diagnosing middle-ear pathologies in children and adults. Method: A systematic search of the literature has been conducted through several finders in order to include all relevant current research. The included articles in the descriptive review have been limited by using inclusion and exclusion criteria. Result: Different individual factors affect power absorbance/reflectance which indicates a need for normative data for specific populations, for both adults and children. Several studies indicate that wideband acoustic immittance could improve the diagnostic test battery.

HUR HÖRSELSKYDD PÅVERKAR TALUPPFATTNINGEN I BULLER: En experimentell studie

Wed, 28 Jun 2017 07:23:26 GMT

Title: HUR HÖRSELSKYDD PÅVERKAR TALUPPFATTNINGEN I BULLER: En experimentell studie Authors: Najafizadeh, Naghmeh; Limachi, Patricia Abstract: Bakgrund: Hörselskydd har som funktion att skydda hörseln mot starka och störande bakgrundsbuller. Användare av hörselskydd ska kunna uppfatta tal samtidigt som risken för hörselskador på grund av höga ljudnivåer elimineras eller minimeras. När brukarens behov av att kommunicera inte uppfylls kan det hända att användaren tar av sig hörselskyddet vilket kan öka risken för hörselskador eller andra negativa hälsoeffekter. Därför är det av stor vikt att kunna anpassa hörselskydd efter användarens behov och önskemål. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur hörselskydd med olika dämpningsegenskaper påverkar taluppfattningen i bullriga miljöer. Metod: I undersökningen användes två typer av öronproppar: skumproppen: 3M E-A-R samt två produkter ur Bellman & Symfons sortiment: Bellman ER och ClearSound RC. Totalt deltog 16 försökspersoner med normal hörsel vars ålder varierade mellan 19–35 år. Hearing In Noise Test (HINT) användes för undersökning av taluppfattningen där signal-brus-förhållandet (SNR) för varje hörselskydd räknades ut. Resultat: Signifikanta skillnader vad gäller taluppfattningen hittades endast för Bellman ER15 och ER25. En stark signifikant försämring vad gäller taluppfattning visades för skumproppen 3M E-A-R. Resultat av denna studie visade att hörselskydd med rak dämpning kan främja taluppfattningen i bullriga miljöer. Description: Background: Hearing protectors are meant to protect hearing against loud and disturbing noise. Users of hearing protectors should be able to understand speech, while the risk of hearing impairment due to the loud noise is eliminated or minimized. When the user`s needs to communicate are not fulfilled it may happen that users remove their hearing protection which can increase the risk of hearing impairment or other adverse health effects. Therefore, it is very important to adapt hearing protections based on user’s requirements and wishes. Objective: The purpose of this study was to examine how the ear protectors affect speech recognition in noisy environments. Method: In the survey two types of earplugs was used: Foam earplugs: 3M E-A-R as well as two products from Bellman & Symfon`s product assortment: Bellman ER och ClearSound. In total 16 subjects (n=16) with normal hearing participated whose ages ranged between 19–35. Hearing In Noise Test (HINT) was used for investigating the speech perception where the signal-to-noise-ratio (SNR) was calculated for each hearing protection. Result: Significant differences in speech perception were found only for Bellman ER15 and ER25. A strong significant deterioration in speech perception was shown for foam earplug 3M E-A-R. Results of this study showed that hearing protections with flat/uniform attenuation can promote the speech recognition in noisy environments.

ATT LYSSNA PÅ MUSIK MED COCHLEAIMPLANTAT -En enkätstudie om musikupplevelse hos en grupp vuxna CI-användare

Wed, 28 Jun 2017 06:51:41 GMT

Title: ATT LYSSNA PÅ MUSIK MED COCHLEAIMPLANTAT -En enkätstudie om musikupplevelse hos en grupp vuxna CI-användare Authors: Magnusson, Anna; Strandberg, Anna Abstract: Syfte: Syftet är att via en enkät kartlägga hur CI-användare upplever musik samt att undersöka om dessa personers olika hörsel- och musikbakgrund och upplevda nytta med CI påverkar musikupplevelsen. Metod: Enkät skickades till 133 personer utifrån urvalskriterierna att individen skulle ha varit minst 18 år vid operationstillfället och blivit opererad mellan 2011-2015 på Sahgrenska Universitetssjukhus och därefter haft sitt CI minst ett år. 76 personer svarade, av dessa svar kunde 70 användas. Av dessa var 42 kvinnor (60%) och 28 män (40%) med en ålder mellan 21-90 år och med en medelålder på 65,8 år. Resultat: Resultatet visar att CI-användare lyssnar på och uppskattar musik mer efter CI än strax innan, men aldrig lika mycket som innan hörselnedsättningen. Det skiljer sig mellan olika individers hörselbakgrund i vilken grad de lyssnar och njuter av musik efter CI. Det finns ett samband mellan tid med hörselnedsättning och musikuppskattning. Ju längre tid med hörselnedsättning desto mer uppskattar individen musik efter CI. Vilken musikbakgrund individen har verkar enligt studiens resultat också ha viss betydelse för musikupplevelsen. I övrigt råder det stora skillnader i hur individer beskriver hur musik låter med CI. Många tycker det underlättar om musiken är bekant sedan tidigare.. Description: Purpose: The purpose of this study was to find out to what degree music experience change after a person gets a cochlear implant (CI) and determine whether it differs between different groups such as hearing and music background, and what benefits the person gets in their daily use of CI. Method: The questionnaire was sent to 133 people on the basis of selection criteria that the person at the time of surgery were at least 18 years old and that the surgery was performed between 2011-2015 at Sahlgrenska University. The last criteria was that the person must have been using their CI for at least one year. 76 people responded and 70 of these responses were used in the study. 42 of the respondents were women (60 %) and 28 (40%) were men. The age ranged between 21-90 years with a mean age of 65.8 years. Result: The result shows that the CI users listen to and appreciate music more after than just before they got their CI, but not as much as before the impact of the hearing loss. It differs between different groups in what degree of which they listen to and enjoy the music after CI. Participants with sudden hearing loss appreciate music less than those who had hearing loss since childhood or had a hearing loss that was developed over a long time. There were also some differences between the particitants musical background. A common opinion among the participants were that in new, unknown music, the melodies were generally more difficult to distinguish in comparison to old, familiar music. In addition, there were large individual differences in how the participants described how the music sounded with CI.