Magisteruppsatser
https://hdl.handle.net/2077/9916
2024-03-28T17:37:23Z”Man tänker AKK mycket mer efter utbildningen” – intervjuer med LSS-personal som deltagit i KomBo – en utbildning om kommunikationsstöd
https://hdl.handle.net/2077/77261
”Man tänker AKK mycket mer efter utbildningen” – intervjuer med LSS-personal som deltagit i KomBo – en utbildning om kommunikationsstöd
Wagersten, Elisabeth
Personal som arbetar med vuxna med kommunikationssvårigheter har ofta otillräcklig kunskap om kommunikation och kommunikationsstöd, vilket riskerar medföra bristande delaktighet och självständighet för personerna med kommunikationsnedsättning. KomBo är en utbildning med huvudinriktning på per-sonal inom LSS-verksamhet (Lagen om stöd och service för vissa funktionshind-rade). Deltagarna får teoretisk och praktisk kunskap med fokus på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) samt responsiva och miljömodifierande strategier. I denna kvalitativa studie undersöktes deltagarnas uppfattning om hur KomBo-utbildningen påverkat deras arbets- och kommunikationssätt med perso-nerna de arbetade med. Åtta deltagare som genomgått KomBo-utbildningen inter-vjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade att deltagarna ansåg att deras syn på kommunikation breddats och att AKK-användningen ökat. De uppfattade också att de stärkts i sin yrkesroll och fått till-fälle att lära av sina kollegor. Deltagarna menade även att personerna med funkt-ionsnedsättning fått möjlighet att utvecklas mer och att samspelet mellan LSS-personalen och personerna med funktionsnedsättning förenklats.
Staff working with adults with communication disorder usually have in-sufficient knowledge about communication and communication support, which may lead to decreased participation and independence for the people with commu-nication disorder. ComBo is an education where staff receive theoretical and prac-tical knowledge focusing on augmentative and alternative communication (AAC) and responsive communication. This qualitative study examines the participants’s perception of the effects of the ComBo-education concerning their work and com-munication with the persons they are working with. Eight participants from the ComBo-education were interviewed digitally. The interviews were transcribed and analyzed thematically. The results showed that the participants meant that they had broadened their view on communication and increased their use of AAC. They also described that they felt empowered in their professional role. Finally they stated that the persons with disabilities had been enabled to develop and that the relation between them and the staff had been simplified.
2023-06-20T00:00:00ZSamband mellan demografiska faktorer, självskattad ordfinnandeförmåga och prestation på Boston Naming Test
https://hdl.handle.net/2077/77260
Samband mellan demografiska faktorer, självskattad ordfinnandeförmåga och prestation på Boston Naming Test
Löfgren, Frida
Syftet med följande studie var att undersöka relationen mellan utbildningsnivå, ålder, kön, självskattad ordfinnandeförmåga och prestation på Boston Naming Test (BNT). Inom ramen för studien samlades nya data in men även tidigare insamlade data användes. I studien deltog 160 deltagare mellan 19 och 81 år med utbildningsnivå mellan 7 och 27,5 år (69 män; 91 kvinnor). För att undersöka om det fanns något samband mellan självskattad ordfinnandeförmåga och prestation på BNT fick 54 deltagare besvara utvalda frågor om självupplevd språkförmåga ur Sahlgrenska Academy Self-reported Cognitive Impairment Questionnaire (SASCI-Q). Resultatet visade att utbildningslängd korrelerade positivt med prestation på BNT. Ingen korrelation mellan ålder och prestation på BNT kunde påvisas vid analys av hela åldersgruppen. Vid analys av deltagare mellan 19 och 70 år fanns en positiv korrelation mellan ålder och BNT. Ingen korrelation mellan BNT och kön samt BNT och självupplevd ordfinnandeförmåga kunde påvisas.
This study aimed to examine the effect of years of education, age, sex, and subjective word-finding complaints on results of the Boston Naming Test (BNT). The study included both new data and previously collected data. 160 subjects between the age of 19 and 81, with education level between 7 and 27,5 years participated in the study (69 men; 91 women). To examine the relationship between of subjective word-finding complaints on BNT 54 of the participants answered selected questions from Sahlgrenska Academy Self-reported Cognitive Impairment Questionnaire (SASCI-Q). Results showed a positive correlation between BNT result and education. No correlation between age and BNT was found when analyzing all participants. A positive correlation between age and BNT results was found when analyzing subjects between 19 and 70 years. No correlations between BNT results and sex and between BNT results and subjective word-finding complaints was found.
2023-06-20T00:00:00ZStavningstesten ur LäSt och DLS 2 - en jämförelse av språklig konstruktion och mellanstadieelevers stavfel
https://hdl.handle.net/2077/77259
Stavningstesten ur LäSt och DLS 2 - en jämförelse av språklig konstruktion och mellanstadieelevers stavfel
Shah Ebrahim, Diana; Zahirović, Semina
Föreliggande studie undersökte i vilken utsträckning Diagnostiska läs- och skrivprov (DLS) samt Test i läsning och stavning (LäSt) mäter olika stavningskompetenser, hur elevernas testresultat från båda testen överensstämmer med varandra, och vilka stavfel som är vanliga bland mellanstadieelever. Deltagarna var 18 elever fördelade mellan årskurserna 4 och 5. Uppsatsförfattarna skapade en kategoriseringsmall och ett poängsystem för deskriptiva analyser. Kategoriseringsmallen användes för att kategorisera orden ur testen utifrån vilka stavningskompetenser de testar, och poängsystemet för att analysera elevernas stavfel. Därutöver gjordes statistiska analyser för att jämföra elevernas prestationer på testen. Resultatet visade att det främst är ortografiska kompetenser som testas i både DLS 2 och LäSt, att DLS 2 är något enklare att genomföra, och att eleverna främst hade svårt för ord som testar lexikala kompetenser. Med båda testen är det således möjligt att göra kvalitativa bedömningar och förstå orsakerna bakom stavfel, vilket är av betydelse för att kunna ge insatser.
The present study investigated in which extent Diagnostiska läs- och skrivprov (DLS) and Test i läsning och stavning (LäSt) measure different spelling skills, how the students’ test results from both tests correspond with each other, and common spelling errors among middle school students. 18 students divided between grades 4 and 5 participated. The authors created a categorization template to categorize the words from the tests based on which spelling skills they test, and a scoring system to analyze the students spelling errors. In addition, statistical analyzes were made to compare the students’ performance on the tests. The results showed that mainly orthographic skills are tested in both tests, that DLS 2 is somewhat easier, and that students mainly had difficulty with words that test lexical skills. It is thus, with both tests, possible to make qualitative assessments and understand the causes behind spelling errors, which is important to provide interventions.
2023-06-20T00:00:00ZEffekten av digital intensivbehandling av talsvårigheter relaterade till läpp-käk-gomspalt
https://hdl.handle.net/2077/77257
Effekten av digital intensivbehandling av talsvårigheter relaterade till läpp-käk-gomspalt
Causey, Helena; Lindstedt, Cecilia
Studiens syfte var att undersöka effekten av digital
intensivbehandling av talsvårigheter relaterade till läpp-käk-gomspalt
(LKG-spalt) hos barn och ungdomar (4-13 år) samt mäta funktionell
kommunikation. Data insamlades enligt single-subject design. Bedömning
av artikulationsförmåga gjordes med Svenskt Artikulations- och
Nasalitets-TEst (SVANTE) samt tolv probes. Förståelighet mättes med
Swedish Test of Intelligibility for Children (STI-CH) och en svensk
översättning av Intelligibility in Context Scale (ICS). Percentage of
nonoverlapping data (PND) användes för att mäta effekten av behandlingen.
Resultatet visade att behandlingen var ineffektiv för majoriteten av
deltagarna. Merparten av föräldrarnas skattningar av funktionell förståelighet
i ICS höjdes efter behandling. Oberoende lyssnares bedömningar med
STI-CH visade ingen till liten förbättring av förståelighet på ordnivå.
Korrelationen mellan ICS och artikulationsförmåga var statistiskt signifikant
med ett starkt positivt samband. Som slutsats konstateras svårigheter med att
utföra digitala bedömningar av artikulationsförmåga respektive förståelighet.
This study aimed to examine the effect of intensive digital
treatment for children (4-13 years) with cleft-lip and palate (CLP) related
speech impediments and measure functional communication. Data was
collected using single-subject design. Evaluation of articulation skills was
made with the Swedish Articulation- and Nasality- TEst (SVANTE) and
twelve probes. Intelligibility was measured with the Swedish Test of
Intelligibility for Children (STI-CH) and a Swedish translation of
Intelligibility in Context Scale (ICS). Percentage of nonoverlapping data
(PND) was used to measure effect. The treatment was shown to be
ineffective for the majority of participants. Most parental evaluations of
functional intelligibility in ICS increased after treatment. Independent
listener’s evaluations with STI-CH showed negligible improvement of
intelligibility based on single words. The correlation between ICS and
articulation skills was statistically significant, a strong positive. Digital
assessments of articulation skills and intelligibility can, in conclusion, be
said to be fraught with difficulties.
2023-06-20T00:00:00Z