Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen
https://hdl.handle.net/2077/788
2024-03-29T11:57:39ZFrivillig revision i mikroaktiebolag: En explorativ studie om konkurser i små aktiebolag under perioden 2011-2020
https://hdl.handle.net/2077/78398
Frivillig revision i mikroaktiebolag: En explorativ studie om konkurser i små aktiebolag under perioden 2011-2020
Rinwipha Khianpanya, Linn; Ravinder, Grewal
Bakgrund och problem: Sverige var en av de sista länderna i Europeiska unionen (EU) att införa frivillig revision och är en av de mest restriktiva länderna vad gäller gränsvärden för revisionsplikten. Motiveringen till avskaffandet av revisionsplikten var främst kostnadsbesparingar och ökad effektivitet hos små aktiebolag. Följaktligen medförde införandet av frivillig revision diskussioner kring kostnad kontra nyttan av revision med tonvikt på revisorns roll. Samtidigt har antalet konkurser fluktuerat genom åren som i sin tur givit upphov till diskussioner om huruvida frivillig revision kan vara ett hjälpredskap för det individuella mikroföretagets fortlevnad. Det finns dock en avsaknad av forskning om frivillig revision och dess inverkan på företagskonkurser.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka företagskonkurser i mikroaktiebolag över tid och huruvida det existerar en trend av bortval av revisor bland de som har gått i konkurs. Eftersom tidigare forskning om revision har fokuserat på större företag och litteraturen om bortval av frivillig revision och dess inverkan på företagskonkurser i mikroaktiebolag i Sverige är ytterst begränsad, bidrar denna magisteruppsats till ökad insikt inom ämnesområdet.
Metod: Uppsatsen har antagit en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. För att uppnå syftet besvaras den första frågeställningen med hjälp av en deskriptiv analys av konkurser i svenska mikroaktiebolag under perioden 2011 – 2020 som visualiseras dels i ett linjediagram, dels i ett stapeldiagram. Detta ger en inblick i hur fördelningen ser ut mellan konkursbolag som frivilligt valde att bli reviderade och de som hade valt bort revision. Studien undersöker även hur branschtillhörigheten ser ut bland konkursföretagen. Den andra frågeställningen besvaras med hjälp av en korrelationsanalys och probit regressionsanalys – vilka utfördes i statistik- och
dataanalysprogrammet Stata. Avsikten var att undersöka om företagsbaserade faktorer som soliditet, lönsamhet, storlek och branschtillhörighet hade inflytande på val- och bortval av revisor i konkursföretagen. Data som studien har baserats på har hämtats från företagsdatabasen Retriever Business.
Resultat och slutsats: I den deskriptiva analysen framkom det att bortval av revisor är starkt kopplat till konkurserna som ägde rum under perioden 2011 - 2020, det vill säga majoriteten av konkursbolagen hade ingen revisor vid tidpunkten för konkurs. Den deskriptiva analysen påvisar att branscherna med flest konkurser är byggbranschen, detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen. Oavsett om företagen hade en revisor eller ej vid konkurstiden, är antalet företagskonkurser ändå störst i dessa tre branscher. Regressionsanalysen visar ett svagt samband för variabeln företagsstorlek vilket innebär att ju större ett bolag är i termer av totala tillgångar, desto större är sannolikheten att ett bolag tillämpar frivillig revision. Andra företagsbaserade faktorer såsom soliditet, lönsamhet och bransch verkar ha mindre eller ingen inflytande på valet- eller bortval av revisor då det föreligger ett svagt negativt samband.
2023-08-29T00:00:00ZRevisorns roll som brottsförebyggare
https://hdl.handle.net/2077/78182
Revisorns roll som brottsförebyggare
Eliasson, Josefine; Nilsson, Vendela
Bakgrund och problem: I samband med att revisionsplikten togs bort finns det en
diskussion kring huruvida ekonomisk brottslighet ökar eller inte. Revisorns roll som
brottsförebyggare blir därför allt mer intressant och vilken påverkan de har inom ämnet.
Andra aktörer som arbetar med ekonomisk brottslighet påverkar även dem och det blir därför
fokus att se hur de ser på revisorns roll som brottsförebyggare.
Syftet: Syftet med denna uppsats är att öka kunskap och medvetenhet om hur revisorn och
andra intressenter ser på revisorns roll som brottsförebyggare och om det finns några
skillnader eller likheter i vad de tycker.
Avgränsningar: Uppsatsens syfte är att öka kunskap om hur revisorn och intressenter ser på
revisorns roll som brottsförebyggare. Vi har därför valt att avgränsa oss till enbart en revisor
och inte en redovisare, även om ett av de mest förekommande ekonomiska brotten är
redovisningsbrott. Samt avgränsa till en nationell nivå.
Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod och empirin baseras på semistrukturerade
intervjuer med respondenter från olika intressenter samt en revisor. Samtliga respondenter har
hittats genom kännedom, vidarebefordran inom en organisation eller på måfå.
Analys och slutsats: I analysen sammanställs empirin och det teoretiska ramverket som
sedan sammanfattas i slutsatsen. I slutsatsen framkommer det att de finns ett förväntningsgap
mellan revisorn och intressenterna i åsikterna kring revisorns roll som brottsförebyggare, men
att det finns en övergripande uppfattning att revisorn bör ha en proaktiv roll i att förebygga
brott och säkerställa korrekta finansiella uppgifter. Faktorerna företagsstorlek, bransch,
efterfrågan, myndighetsarbete, marknadskonkurrens, lagstiftning och standarder, ledningens
etik, utbildning och erfarenhet påverkar revisorns roll som brottsförebyggare och är därmed
avgörande för revisorn och dess intressenters uppfattning rollen som brottsförebyggare.
Förslag till fortsatt forskning: Under arbetets gång har nya infallsvinklar framkommit och
ett förslag till vidare forskning är att studera hur revisorn förhåller sig till penningtvätt och
specifika brottsrubriceringar som till exempel användandet av målvakter. Ett annat alternativ
till vidare forskning är att studera revisorernas perspektiv och vad de anser om att få ett ökat
ansvar som brottsförebyggare från nationell tvingande lagstiftning i Sverige snarare än
samhällets förväntningar.
discussion about whether financial crime is increasing or not. The auditor's role as a crime
preventer is therefore becoming increasingly interesting and the impact they have on the
subject. Other actors who work with financial crime also affect them, and it will therefore be
a focus to see how they view the auditor's role as a crime preventer.
Purpose: The purpose of this essay is to increase knowledge and awareness of how the
accountant and other stakeholders view the accountant's role as a crime preventer and if there
are any differences or similarities in what they think.
Scope: The purpose of the essay is to increase knowledge and awareness of accountants and
various actors working and cooperating to counteract financial crime. We have therefore
chosen to limit ourselves to only an auditor and not an accountant, even though one of the
most common financial crimes is accounting crimes. As well as delimiting to a national level.
Method: The paper is based on a qualitative method and the empirical evidence is based on
semi-structured interviews with respondents from various actors and auditors. All
respondents have been found through acquaintance, forwarding within an organization or at
random.
Analysis and conclusion: The analysis compiles the empirical evidence and the theoretical
framework, which is then summarized in the conclusion. In the conclusion, it appears that
there is an expectation gap between the auditor and the stakeholders in the opinions regarding
the auditor's role as a crime preventer, but that there is an overall perception that the auditor
should have a proactive role in preventing crime and ensuring correct financial information.
Company size, industry, demand, government work, market competition, legislation and
standards, management ethics, education, and experience affects the auditor and its
stakeholders perception of the role as a crime preventer.
For further research: During the course of the work, new angles have emerged and a
proposal for further research is to study how the auditor relates to money laundering and
specific crime classifications such as the use of goalkeepers. Another option for further
research is to study the perspective of the auditor and what they think about increased
responsibility as crime preventers from national mandatory legislation in Sweden rather than
expectations from the society.
Keywords:
Audit, Financial crime, Crime preventer, Stakeholders, The auditor’s role
2023-08-10T00:00:00ZFrivillig revision för mikrobolag: En kvalitativ studie om vilka synpunkter mikroföretagare har om dess för-och nackdelar
https://hdl.handle.net/2077/78181
Frivillig revision för mikrobolag: En kvalitativ studie om vilka synpunkter mikroföretagare har om dess för-och nackdelar
Sahla, Alicia; Mohamed, Sabrin Nuru
Bakgrund och problem: Normgivare har motstridiga åsikter om frivillig revision för
mikrobolag. Branschorganisationen FAR anser att revisionsplikt är viktigt för att upprätthålla
förtroendet för näringslivet. De menar att en reviderad årsredovisning ökar graden av
tillförlitlighet, vilket i sin tur skapar förtroende bland användare av finansiella rapporter.
Organisationen Svenskt Näringsliv invänder mot detta synsätt och menar att revisionsplikt
bidrar till ökat regelkrångel och utgör en ekonomisk belastning för de minsta företagen. Inom
EU saknas harmonisering av de gränsvärden som avgör om ett företag är skyldig att anlita en
revisor.
Syfte och frågeställning: Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring mikroföretagares
synpunkter på frivillig revision och därmed identifiera de fördelar respektive nackdelar
revidering medför på mikrobolag. Studiens frågeställning är: uppfattar utvalda
mikroföretagare att fördelarna med frivillig revision överväger de nackdelar som finns?
Metod: För att besvara uppsatsen forskningsfråga tillämpades kvalitativ metod i form av
semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta mikroföretagare som är verksamma inom
sju branscher. Hälften av respondenterna har en revisor.
Resultat och analys: Det finns olika fördelar med frivillig revision, bland annat ökad
redovisningskvalitet, legitimitet och finansieringsmöjligheter. Den största nackdelen med
revision är att det är kostsamt i förhållande till nettoomsättningen.
Slutsats: Det saknas ett entydigt svar på om fördelarna överväger de nackdelar som finns
med frivillig revision. Fyra av åtta mikroföretagare anser att fördelarna med revision
överväger de nackdelar som finns, medan återstående inte håller med.
Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att utöka urvalet och studera fler
företag som är verksamma inom samma bransch för att undersöka ifall bransch är en
bestämningsfaktor till frivillig revision.
2023-08-10T00:00:00ZDeterminanter bakom anställda och lokalsamhällens grad av inflytande i onoterade svenska bolags hållbarhetsupplysningar: En kvantitativ studie om onoterade svenska bolags intressentupplysningar i en reglerad och frivillig rapporteringskontext mellan år 2018-2021
https://hdl.handle.net/2077/78180
Determinanter bakom anställda och lokalsamhällens grad av inflytande i onoterade svenska bolags hållbarhetsupplysningar: En kvantitativ studie om onoterade svenska bolags intressentupplysningar i en reglerad och frivillig rapporteringskontext mellan år 2018-2021
Vik, Karl-Emil; Malmberg, Filip
Bakgrund & problematisering: Hållbarhetsrapportering har länge varit ett omdiskuterat
område med stor variation mellan reglerad och frivillig rapportering, vilket har medfört en
försämrad jämförbarhet mellan bolag. Forskning kring hållbarhetsrapportering i noterade
bolag har fångat upp ett flertal samband men det råder en avsaknad av forskning kring
onoterade bolag. Upplysningar mot enskilda intressentgrupper som anställda och
lokalsamhällen har därtill inte undersökts i samma utsträckning. I takt med att ny
hållbarhetsreglering från EU träder i kraft år 2024 blir det därför aktuellt att kartlägga det
rådande svenska rapporteringslandskapet bland onoterade bolag och vad som driver deras
intressentupplysningar och rapporteringsval.
Syfte: Syftet med denna uppsats är tredelad. I det första steget kommer vi att deskriptivt
kartlägga förändringen i onoterade svenska bolags intressentupplysningar mot anställda och
lokalsamhällen. Sedan undersöks intressentgruppernas gemensamma inflytande i alla bolag
samt de bolag som upprättar enligt GRI och vilka utvalda determinanter som driver detta. I
sista steget kommer vi att undersöka utvalda determinanters påverkan på bolagens tendens att
upprätta enligt GRI.
Metod: Vår studie är baserat på en kvantitativ metod som består av två delar. Den första
delen består av en deskriptiv textanalys av bolagens årsredovisningar eller
hållbarhetsrapporter för att kartlägga mängden intressentupplysningar. Den andra delen består
av tre regressioner som visar hur lönsamhet, branschtillhörighet och utvalda kontrollvariabler
påverkar mängden intressentupplysningar och upprättande enligt GRI.
Resultat & slutsats: Den deskriptiva analysen visade en positiv utveckling i mängden
intressentupplysningar mot anställda och lokalsamhällen, samt såg att det utgjorde en generell
ökning av medelandelen ord i de undersökta bolagsrapporterna. Lönsamhet visade sig ha ett
signifikant positivt samband med mängden intressentupplysningar men inte med upprättande
enligt GRI. Branschtillhörighet visade dock signifikanta positiva samband med både
intressentupplysningar och upprättande enligt GRI. Företagsstorlek hade ett signifikant
positivt samband som dock avvek bland intressentupplysningar i GRI-upprättande bolag, där
sambandet istället var negativt.
Förslag till vidare forskning: Denna uppsats är till vår kännedom den första av sitt slag som
undersöker intressentgruppers inflytande i onoterade svenska bolag. Detta kan bidra till att
underlätta implementeringen av EU-direktivet CSRD i onoterade bolag på såväl svensk som
EU-nivå. Det öppnar upp för framtida forskningsområden, där det hade varit intressant att
undersöka CSRD:s påverkan på hållbarhetsrapportering i Sverige och EU vid dess
ikraftträdande. Fler intressentgrupper kan också undersökas och på så vis jämföra olika
intressentgruppers grad av inflytande. I denna studie har vi inte kunnat dra en distinktion
mellan makt, legitimitet och angelägenhet, vilket också är ett område för framtida forskning.
Avslutningsvis har vi gett stöd för drivkrafter bakom onoterade svenska bolags antagande av
GRI. Med dess positiva bidrag till FN:s globala mål öppnar det upp för mer forskning kring
GRI:s roll i en uppdaterad reglerad kontext med CSRD.
Background & Problem formulation: Sustainability reporting has long been a debated area
with significant variation between regulated and voluntary reporting, resulting in reduced
comparability among companies. Research on sustainability reporting in listed companies has
captured several relationships, but there is a lack of research on unlisted companies.
Moreover, disclosures towards individual stakeholder groups such as employees and local
communities have not been extensively examined. As new sustainability regulation from the
EU comes into force in 2024, it becomes relevant to map the current Swedish reporting
landscape among unlisted companies and identify the drivers of their stakeholder disclosures
and reporting choices.
Purpose: The purpose of this thesis is threefold. In the first step, we will descriptively map
the change in stakeholder disclosures towards employees and local communities in unlisted
Swedish companies. Next, we will examine the collective salience of these stakeholder
groups in all companies, as well as those companies following the Global Reporting Initiative
(GRI) guidelines, and identify the selected determinants driving this salience. In the final
step, we will investigate the impact of selected determinants on companies' tendency to adopt
GRI reporting.
Method: Our study is based on a quantitative approach consisting of two parts. The first part
involves a descriptive text analysis of companies' annual reports or sustainability reports to
map the amount of stakeholder disclosures. The second part includes three regressions that
show how profitability, industry affiliation, and selected control variables affect the amount
of stakeholder disclosures and adoption of GRI reporting.
Results & Conclusions: The descriptive analysis indicated a positive development in the
amount of stakeholder disclosures towards employees and local communities, with a general
increase in the mean numbers of words in the examined company reports. Profitability and
was found to have a significant positive correlation with the amount of stakeholder
disclosures but not with the adoption of GRI reporting. In turn, industry affiliation had
positive significant correlations for both the amount of stakeholder disclosures and for the
adoption of GRI reporting. Company size exhibited a positive and significant correlation,
although it varied in the case of stakeholder disclosures in GRI-adopting companies, where
the correlation was negative.
Suggestions for further research: To our knowledge, this thesis is the first of its kind to
examine stakeholder influence in unlisted Swedish companies. This can contribute to
facilitating the implementation of the EU directive CSRD in unlisted companies at both the
Swedish and EU levels. It opens up avenues for future research, where it would be interesting
to investigate the impact of CSRD on sustainability reporting in Sweden and the EU upon its
implementation. Other stakeholder groups can also be examined to compare their level of
salience. Lastly, we have identified some driving forces behind unlisted Swedish companies'
adoption of GRI. With GRI’s positive contributions to the UN’s Sustainable Development
Goals, it allows for further research on the role of this framework in an updated regulated
context with CSRD.
Keywords: Sustainability reporting, Stakeholder disclosures, Stakeholder theory, Legitimacy
theory, GRI, Employees, Local communities, CSR, CSRD, ÅRL.
2023-08-10T00:00:00Z