Kandidatuppsatser / Institutionen för socialt arbetehttps://hdl.handle.net/2077/37542024-03-29T13:15:10Z2024-03-29T13:15:10Z”Om en aktivitet uppfattas som att man dödar tid så kan man göra det på sitt eget sätt.” - En kvalitativ studie om personalens upplevelse av vården inom rättspsykiatrinKarakas, Sebastianhttps://hdl.handle.net/2077/796122024-01-25T21:01:55Z2024-01-25T00:00:00Z”Om en aktivitet uppfattas som att man dödar tid så kan man göra det på sitt eget sätt.” - En kvalitativ studie om personalens upplevelse av vården inom rättspsykiatrin
Karakas, Sebastian
Syftet med denna uppsats var att undersöka personalens syn på vården inom rättspsykiatrin, med avgränsning till kuratorers och mentalskötares uppfattningar. Empirin byggde på kvalitativ data insamlad från 2 olika sjukhus från 6 personer varav två var kuratorer och 4 mentalskötare. Jag använde mig av en induktiv ansats och tematisk analys. Den teoretiska ramen utgjordes av sociologiska perspektiv och begrepp så som systemteori, empowerment samt Foucaults pastoralmakt. Resultatet gav en inblick i personalens syn på vården där tre perspektiv framträdde: ett hjälpande perspektiv, ett systemperspektiv samt ett maktperspektiv. Överlag uttryckte personalen att de var nöjda med den vård institutionerna gav men framlade också kritik och påtalade specifika brister. Bristerna kunde förstås utifrån maktperspektiv då den hjälp som gavs delvis byggde på tvång samt utgick från expertkunskaper som i sin tur baserades på samhälleliga normer. Rättspsykiatrin som institution inklusive personal och patienter kunde också förstås som ett slutet system där alla delar påverkade varandra.
2024-01-25T00:00:00ZLåsta portar, färdig mark - Om socialarbetares syn på hur organisatoriska och strukturella faktorer påverkar socialtjänstens förmåga att bygga tillitsfulla relationer med utsatta grupper i ljuset av LVU-kampanjenJansson, Majahttps://hdl.handle.net/2077/796102024-01-25T21:08:36Z2024-01-25T00:00:00ZLåsta portar, färdig mark - Om socialarbetares syn på hur organisatoriska och strukturella faktorer påverkar socialtjänstens förmåga att bygga tillitsfulla relationer med utsatta grupper i ljuset av LVU-kampanjen
Jansson, Maja
Syftet med studien var att undersöka socialarbetares syn på vilka organisatoriska och strukturella faktorer som inverkar på socialtjänstens förmåga att hantera LVU-kampanjens efterverkningar och etablera en större tillit till socialtjänsten hos den grupp i samhället som berörts negativt av kampanjen. Studien innefattade intervjuer med sju socialarbetare. Tre av dessa var verksamma inom socialtjänstens myndighetsutövning, en arbetade i en stödjande roll till myndighetsutövare, och tre arbetade med socialt arbete i verksamheter utanför socialtjänsten. I analysen användes ett teoretiskt ramverk som berörde institutionell rasism, intersektionalitet och kritiskt socialt arbete. Respondenterna ansåg att det var av stor vikt att socialtjänsten intog en lyssnande och lärande roll i möten med medborgare i lokalsamhället för att lära sig mer om deras behov. Man ansåg vidare att förutsättningen både för att kunna förmedla information på ett effektivt sätt och att skapa en ömsesidig dialog var att skapa plats för mänskliga möten mellan socialtjänsten och medborgarna. För att detta skulle kunna komma till stånd ansåg man att socialtjänsten och dess representanter behövde ha mer kontakt med stödsökande och bli mycket mer närvarande ute i lokalsamhället och där arbeta för att bygga bärande och långsiktiga relationer. Respondenterna beskrev vidare ett flertal organisatoriska utmaningar som försvårade för socialtjänsten att göra ovanstående, såsom brist på avsatt tid i ärenden, brist på resurser, brist på personal, att uppsökande arbete inte ryms inom socialsekreterares befintliga roller, att det inte finns kvalificerade personer som kan utföra uppsökande arbete, samt en byråkratisk organisation som inte kan anpassa sina insatser utifrån stödsökandes individuella förutsättningar. Vidare satte respondenterna in dessa svårigheter i ett strukturellt perspektiv, där man bland annat lyfte fram ojämlikhet, rasism, besparingar inom välfärden och det rådande främlingsfientliga klimatet i Sverige som faktorer som bidrog till kampanjens stora genomslag och som utmaningar som socialtjänsten aktivt behöver förhålla sig för att kunna bedriva ett mer tillitsskapande socialt arbete inom utsatta grupper i det svenska samhället.
2024-01-25T00:00:00ZFÖRHANDSBEDÖMNING SOM PRAKTIK - Socialsekreterares upplevelser av att tillvarata barns röst och rättigheter vid misstänkt oro för att barn far illaLarsson, Hannahttps://hdl.handle.net/2077/796092024-01-25T21:10:01Z2024-01-25T00:00:00ZFÖRHANDSBEDÖMNING SOM PRAKTIK - Socialsekreterares upplevelser av att tillvarata barns röst och rättigheter vid misstänkt oro för att barn far illa
Larsson, Hanna
Studiens övergripande syfte var att förstå hur socialsekreterare beskriver att de hanterar och genomför förhandsbedömningar av barn och unga vid inkommen anmälan om oro. Studiens frågeställningar har formulerats med anledning av en förändrad svensk barnrätt och frågeställningarna syftade till att ringa in de strategier socialsekreterare använder sig av och de utmaningar de möter när barnets röst och rättigheter ska tillvaratas vid förhandsbedömningar som praktik. Genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socialsekreterare har deras perspektiv på deras arbete med förhandsbedömningar undersökts. Informanter från socialtjänster i fyra olika svenska kommuner har medverkat. Empirin tematiserades inledningsvis i tre delar: socialsekreterares arbete, utmaningar och strategier för att tillvarata barns röst och rätt. Empirin sorterades i underteman för att urskilja centrala resultat och analyserades med hjälp Goffmans teori (1959) om roller och Lipskys (2010) resonemang om gräsrotsbyråkratens dilemman. Resultatet visade att socialsekreterare har intention att höra barnet och arbetar för att inhämta relevant information inom ramen för förhandsbedömning. De kan besluta att inleda barnavårdsutredning för att kunna genomföra barnsamtal. Socialsekreterarna upplever utmaningar vid förhandsbedömningar i form av bristfällig information i orosanmälan, svårigheten att få kontakt med vårdnadshavare, barn som kommunicerar fåordigt samt hur anmälningsskyldigheten praktiseras. Socialsekreterare använder strategier för att säkerställa barns rätt att komma till tals genom att samverka med och förhålla sig till andra professioner och genomföra samtal på barns villkor.
2024-01-25T00:00:00ZVägen ut - en kvalitativ studie om de situationer som leverantörer i KROM möter för att integrera arbetslösa med utomeuropeiskt ursprung på den svenska arbetsmarknadQassas, Rasmiyehhttps://hdl.handle.net/2077/790572023-11-02T21:00:42Z2023-11-02T00:00:00ZVägen ut - en kvalitativ studie om de situationer som leverantörer i KROM möter för att integrera arbetslösa med utomeuropeiskt ursprung på den svenska arbetsmarknad
Qassas, Rasmiyeh
STOM & KROM är ett arbetssätt för personer som behöver mer stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter och utmaningar som leverantörerna i STOM och KROM upplever i strävan efter att hitta ett jobb som motsvarar utbildningsområde och tidigare arbetslivserfarenhet för arbetslösa med utomeuropeiskt ursprung på den svenska arbetsmarknaden. Vidare syftar uppsatsen till att lyfta vilka metoder och arbetssätt leverantörer inom KROM och STOM kan erbjuda invandrare för att de så snabbt som möjligt ska komma ut i arbete eller studier. Studien är genomförd i en mellanstor stad inom den privata arbetsverksamheten som samarbetar med Arbetsförmedlingen och tillhandahåller tjänsterna STOM och KROM, eller som helt har gått över i KROM enligt nya lagändringar och beslut som fattats om olika arbetsmarknadslösningar och aktivering för utsatta grupper. En kvalitativ forskningsmetod har använts och semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre olika företag med sex verksamma personer fördelat på dessa tre företag. De intervjuade personerna är verksamma som coach, chef och studievägledare. Studiens resultat visar att en central del av arbetet är olika coachningsmetoder som motiverande samtal (MI), kartläggning men även att jobba med språket genom olika gruppaktiviteter som inte är SFI. Det huvudsakliga målet är att arbetslösa får delta i antingen både studier och praktik ska väl leda till att de blir anställningsbara. Utmaningar såsom begränsningar i språk hanteras genom att ordna olika aktiviteter som stärker språket. När det gäller motivation arbetar de med motiverande samtal. De lägger stor vikt vid professionaliteten som innefattar det genuina intresset för att lyckas nå ut till deltagarna och skapa en väg ut på arbetsmarknaden. Resultaten av studien visade också att diskriminering är ett reellt problem på grund av arbetsgivarens fördomar. Merparten av de anställda hade egna erfarenheter och kunskaper inom området förutom olika arbetsmarknadsutbildningar inom arbetsförmedlingens regi.
STOM & KROM is an approach used for working with people who need more support to get out of unemployment. The purpose of this essay is to investigate the difficulties and challenges that the suppliers in STOM and KROM experience in the effort to find a job that corresponds to the field of education and previous work experience for unemployed people of non-European origin in the Swedish labor market. As well as what methods and working methods suppliers within KROM and STOM can offer immigrants in order for them to enter work or study as quickly as possible. The study was carried out in a medium-sized city within the private employment sector that cooperates with the Employment Service and provides the services STOM and KROM, or which has completely transferred to KROM according to various changes in the law and decisions made about different labor market solutions and activation for vulnerable groups. A qualitative research method has been used and semi-structured interviews were conducted at three different companies with six active people distributed among these three companies who became coach, manager, and study guide.
The results of the study show that a central part of the work is various coaching methods such as motivational talks (MI), mapping but also working with the language through various group activities that are not SFI. The main goal is to get the unemployed either into studies, practice or employable. They deal with challenges such as limitations in language by organizing various activities that strengthen the language. When it comes to motivation, they work with motivational talks. They attach great importance to professionalism, which includes genuine interest, in order to succeed in reaching out to the participants and creating a path out into the labor market, the results of the study also showed discrimination problems due to the employer's prejudices. The majority of the employees had their own experience and knowledge in the field in addition to various labor market training courses under the auspices of the employment agency.
2023-11-02T00:00:00Z