Även små barn språkar med skrift! Barns läs- och skrivfärdigheter grundläggs redan i förskolan. 

Barnen etablerar tidigt ett förhållningssätt till skrivlärandet som tenderar att bli stabilt. Om det brister i samverkan mellan förskola och skola och om läraren inte tar barnets perspektiv i skriftspråkslärandet, får det konsekvenser för det enskilda barnet. D

et är en utmaning för lärare i förskolan att skapa en skriftspråksstimulerande miljö, som är rik på funktionellt skriftspråkande. Skriftspråkande är olika kreativa sätt att använda skriftspråket. Ett vidgat textbegrepp har en vidare definition av skriftspråkskompetens än att kunna skriva och läsa ett specifikt skriftspråk Det finns exempel på barn som ritar för att få fram ett budskap. Hur ett barn skriver vid ett visst tillfälle ska ses som ett avtryck i tiden. 

Skriftspråklig kommunikation befinner sig i en brytningstid genom tillkomsten av virtuella och digitala miljöer. Nutiden beskrivs och analyseras i förhållande till förskola, förskoleklass och skola. 

Karin Gustafsson och Elisabeth Mellgren har i sin doktorsavhandling ”Barns skriftspråkande – att bli en skrivande och läsande person.” som utgångspunkt att varje barn lär sig skriva och läsa efter sina förutsättningar, erfarenheter, intressen, vilka sammanhang barnet involveras i och vilka människor det interagerar med. Vad barnet lär sig är kontextuellt betingat. Värdet av olika kompetenser är beroende av historisk och kulturell tillhörighet. 

Författarna har intervjuat barn om deras tankar kring skrivlärande och observerat hur barn gör när de skriver. Textmiljöer har undersökts för att se vilka förutsättningar förskolan erbjuder barnen. Resultaten visar att barn tidigt etablerar ett förhållningssätt till skrivlärandet som tenderar att bli stabilt och att det finns outtalade för-givet-taganden och traditioner i både förskola och skola när det gäller barns skriftspråkande, som behöver omprövas för att målen i läroplanerna ska kunna förverkligas. 

Avhandlingen och dess resultat kan tillämpas i lärarutbildning och kompetensutveckling för att utveckla didaktiken för arbete med skriftspråk och små barn. Små barns skriftspråkande innefattar flera andra uttryckssätt än skrift med alfabetet – bild, foto, färger etc. Lärandet sker i sammanhang då barn och vuxna använder och samtalar om skriftens budskap och utformning. När man skapar skriftspråkliga miljöer och sammanhang i förskolan är det den kommunikativa funktionen som bör vara i fokus och stödja barns lärande för att bli skrivande och läsande personer. 

Avhandlingens titel: Barns skriftspråkande – att bli en skrivande och läsande person Disputation: Fredagen den 13 maj 2005, klockan 12.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen, Göteborgs universitet. Opponent: Professor Bente Eriksen Hagtvet, Universitetet i Oslo