Snuspositiv miljö inom ishockeyn ger unga snusare

Killar som spelar ishockey snusar i större utsträckning än andra i samma åldrar. En av orsakerna till det är att det inom hockeyn finns en tillåtande attityd till snusning. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Leg tandhygienist Margot Rolandsson har till sitt avhandlingsarbete intervjuat ishockeyspelande killar i åldern 15 till 32. Redan i 12-årsåldern börjar vissa pojkar snusa och ju äldre de blir, desto fler är det som snusar. Bland 21–22 åringarna snusade upp till 40 procent. Samtidigt utvecklades tobaksbruket hos några av dem till att bli ett blandbruk av snus och cigaretter.

– Trots dessa nedslående resultat är det viktigt att påpeka att trots det omfattande snusbruket var flertalet av ungdomarna helt tobaksfria, säger Margot Rolandsson.

Avhandlingens resultat visar att det var fem områden inom ishockeyn som särskilt påverkade ungdomarna att börja snusa och sedan fortsätta med det.

­­– Ungdomarnas snusbruk påverkas av den tillåtande attityden till snusning bland ledarna, snusande förebilder och idoler inom ishockeyn, den grabbiga och tuffa miljön, känslan av laganda och gemenskap samt den fysiskt och psykiskt kravfyllda omgivningen, säger Margot Rolandsson. 

Margot Rolandsson har också studerat munhälsan hos snusande ungdomar i åldern 16 till 25.

– Redan i de yngre åldersgrupperna syns de typiska snusorsakade förändringarna på munslemhinnan, säger hon. 

Omfattningen av skadorna varierade beroende av hur stor del av dagen som killarna hade en prilla under läppen. Resultaten visar att ju fler timmar om dagen som snus finns i munnen, desto större skador. Det visade sig också att löst snus gav större skador är portionsförpackat.

I en annan del av forskningsprojektet informerades och fördes en dialog med ungdomarna om tobakens skadeverkningar, bland annat med syftet att få snusarna att sluta snusa. 

– Men det visade sig att det ingen av dessa ungdomar, som alltså befann sig i ishockeymiljön, ville ändra på sitt tobaksbeteende, säger Margot Rolandsson. 

En viktig slutsats av forskningsarbetet är att i det tobaksförebyggande arbetet måste effektivare metoder för prevention utvecklas. Margot Rolandsson föreslår därför att i miljöer, som till exempel ishockeymiljön, måste så kallade hälsopsykologiska metoder för det förebyggande arbetet utvecklas. Dessa bygger på idén om ett fördjupat samarbete mellan hälsopersonal, klubbledningar och ledare för att överbrygga de särskilda svårigheter som råder i just denna miljö. 

– Tobakens skadliga effekter i munhålan ger tandvårdspersonalen anledning att ha en framträdande roll i detta så viktiga hälsofrämjande och tobaksförebyggande arbete. Inte minst utifrån att barn och ungdomar kontinuerligt besöker tandvården, säger Margot Rolandsson.