Musiklärare - mer musiker än lärare? --- Hur förbereder sig blivande musiklärare för sin yrkesroll? Christer Bouij har följt ett antal individer och deras ambitioner att utvecklas för att på olika sätt kunna börja jobba med musik. Studenterna har att bestämma sig för en yrkesroll som har sin tyngdpunkt antingen i en musiker- eller en lärarroll. Och det råder ingen tvekan om att musikerrollen värderas högre än lärarrollen av majoriteten studenter. --- Christer Bouij har följt två grupper av musiklärarstudenter genom utbildningen och ut i deras yrkeslivsdebut. Den första gruppen består av ett antal instrumental/ensemblelärare som började sin utbildning 1987. Den andra gruppen består av samtliga studenter som började den svenska musiklärarutbildningen 1988. --- Undersökningen tar sin början i barndomen, där föräldrarnas stöd visar sig vara en viktig faktor. De erfarenheter individerna samlar under vägen till musiklärarutbildningen är överhuvudtaget viktiga för hur de kommer att möta den. Under denna tid bygger de upp en bild av själva som musiklärare, den viktig för hur de kommer att förstå syftet med sina studier och utgör en grund för ställningstaganden i utbildningen. --- De måste också bestämma sig för vilken grad av musikalisk bredd de tror på i detta yrke; en eller flera genrer, ett instrument eller flera (t ex trumpet eller hela bleckblåsfamiljen). Detta kan beskrivas som att det finns två musikideal, ett brett och ett smalt. Individer som har det smala idealet sätter störst värde på musikens egenvärde (det estetiska), medan de individer som har ett brett musikbegrepp ser musiken som en del i ett socialt sammanhang. --- Om individen kombinerar det breda musikidealet med en yrkesroll som musiker, blir han eller hon vad Bouij kallar "musikant". Om individen däremot kombinerar det smala idealet med en musikerroll, kallar Bouij detta "musiker" (interpret). Lärarrollen med det breda idealet kallas "elevcentrerad lärare", medan lärarollen som kombineras med det smala idealet benämns "innehållscentrerad lärare". --- Många av de studenter som har ett stort intresse för musikläraryrkets pedagogiska dimension får inte samma uppmuntran av utbildningen som de mer musikaliskt inriktade studenterna. De personer som finner sig bäst till rätta efter yrkesdebuten, är dock de som har en bred förväntan på yrkesrollen. Den som är alltför fångad av det estetiska i musiken kommer ständigt att sakna något i sitt arbete som musiklärare. --- Många har bytt inställning, både under och efter sin musiklärarutbildning. Ett exempel på detta är Anna. Anna påbörjade sin musiklärarutbildning med stora krav på sig utifrån att bli bra på att spela sitt instrument. Under utbildningens gång blev hon alltmer intresserad av undervisningsprocesser och upptäckte att en riktigt bra lärare behöver ett annat sorts kunnande än en musiker. Idag är hon en engagerad musiklärare, och har alltså förändrats från "musiker" till "elevcentrerad lärare". Hon kan t ex jämföras med Anders som började sin utbildning med målet att bli en inspirerande förebild som trumpetare för sina elever, d v s en "innehållscentrerad lärare". Under musiklärarutbildningens gång blev han allt mer uppmuntrad och identifierad som musiker och gick därför ut sin musiklärarutbildning som "musiker" och är idag fascinerad av ett djupt musikaliskt kunnande. Exemplen Anna och Anders visar hur personliga erfarenheter på ett konkret sätt påverkar musiklärarutbildningens avsedda syfte. --- Avhandlingens titel är: "Musik ­ mitt liv och kommande levebröd". En studie i musiklärares yrkessocialisation. --- Disputationen äger rum fredagen den 27 november 1998 kl 13.00 --- Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6