Var tionde 85-åring har hallucinationer eller vanföreställningar En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att hallucinationer eller vanföreställningar hos äldre är vanligare än forskarna tidigare trott. Prognosen för de drabbade är dålig och det är därför viktigt att upptäcka och behandla psykotiska symtom hos äldre i tid. I studien genomfördes psykiatriska undersökningar på 392 personer under en 20-årsperiod, från dess de var 70 år tills de var 90 år. Vid 85-årsundersökningen led var tionde demensfri undersökningsperson av hallucinationer eller vanföreställningar. Resultaten visar att prognosen för de drabbade är dålig. De har sämre förmåga att klara sin dagliga livsföring, har en sämre logisk och språklig förmåga, är oftare nedstämda och har ångest samt utvecklar oftare demenssjukdom. De 85-åringar som lider av hallucinationer har dessutom sämre synförmåga och oftare allvarlig depression. De kvinnor som lider av hallucinationer har en ökad dödlighet. Det är därför viktigt att äldre med psykotiska besvär får hjälp av sjukvården för att utröna orsaken till psykosutvecklingen och därefter få behandling. ­– Anhöriga, som ofta har en tät kontakt med de äldre, är en viktig informationskälla för att hitta dessa symtom, säger avhandlingens författare, specialistläkare Svante Östling. Han har därför genomfört omfattande intervjuer med anhöriga. Han har dessutom studerat de äldres medicinska journaler. Dessa båda angreppssätt förklarar avhandlingens resultat som visar att en större andel äldre lider av psykotiska symtom än vad forskningen tidigare visat. På en grupp av de demensfria 85-åringarna genomfördes dessutom en datortomografi av hjärnan. Resultaten visar att hos dem med hallucinationer eller vanföreställningar var det tre gånger så vanligt med förkalkningar i en del av hjärnan som förknippas med utvecklandet av psykotiska symtom, de så kallade basala ganglierna, än hos dem utan symtom. – Det är ett helt nytt forskningsfynd, säger Svante Östling. Avhandlings är en del av den stora epidemiologiska undersökningen Hälsa 70, den så kallade H70-studien, som genomförs vid Sahlgrenska akademin. H70-studien påbörjades 1971 då 392 70-åriga män och kvinnor rekryterades att ingå i studien. Dessa 70-åringar har sedan följts till 103 års ålder för att se hur deras psykiska hälsa är. Undersökningsmaterialet har kontinuerligt fyllts på med nya 70-åringar. H70-studien pågår alltjämt.