Urinvägsinfektion tolkas ibland felaktigt som prostatacancer Prostatakörteln hos män som nyligen haft urinvägsinfektion med feber liknar en körtel med cancer. Vid massundersökningar riskerar patienter oroas och får genomgå onödig utredning enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin. Vid upprepad provtagning av prostatakörtelns vävnad minskar visserligen risken att hitta allvarlig cancer men risken är att man hittar många ”snälla” eller ”onödiga” cancerfall. Friska vävnadsprover från prostatakörteln utesluter inte heller cancer. Vid upprepad vävnadsprovtagning minskade risken att upptäcka allvarlig cancer. Samtidigt var risken att hitta ”snäll cancer” (med liten risk att sprida sig) konstant sex procent i alla provtagningsomgångar. Efter tre vävnadsprover var hela 40 procent av cancer som hittades av den snälla sorten. En majoritet av de allvarliga cancerfallen kunde hittas med två omgångar vävnadsprover. Vid ultraljudsundersökning efter urinvägsinfektion med feber upptäcktes förändringar och tumörlika knölar kunde kännas. Prostata-specifikt antigen (PSA) som används som cancerprov för prostatacancer, påverkades på samma sätt som vid cancer. Förändringarna i PSA kvarstod i minst tre månader och i många fall upp till ett år. Undersökning av prostatan upp till sex månader efter en genomgången urinvägsinfektion med feber riskerar felaktigt att tolkas som cancer, med oro och onödig utredning som följd. Massundersökning för prostatacancer genom mätning av PSA studeras på flera håll i Europa. I studien undersöktes 10.000 män i en massundersökning för prostatacancer med PSA. I undersökningen hittades cancer hos 5,6 procent av männen. I gruppen av män som uppnått 70 års ålder var motsvarande siffra 12,4 procent. En omgång med vävnadsprover från prostatakörteln utesluter inte cancer. Trots en tidigare normal provtagning hittades prostatacancer hos 26 procent av männen med förhöjt PSA i två efterföljande omgångar av vävnadsprover. Störst risk för cancer hade män med förhöjt PSA och normalstor prostatakörtel.