Bruket av maskulinum i det färöiska språket exkluderar kvinnor

Färöiska är ett västnordiskt språk, som har bevarat många av de gamla drag som en gång kännetecknade alla de nordiska språken. Färöiska har till exempel bevarat det ursprungliga tregenussystemet, vilket innebär att varje substantiv antingen har maskulint, feminint eller neutralt genus. Adjektiv och pronomen rättar sig efter det substantiv de är knutna till och böjs på samma sätt som substantiven i genus, numerus och kasus. Kirsti Dee Hansen undersöker i sin avhandling bruket av maskulinum och hur maskulinum uppfattas. Det visar sig att bruket av maskulinum är långt ifrån så könsneutralt som man tidigare hävdat.

Det uppstår lätt en konflikt mellan grammatiskt och biologiskt kön. Ordet lærari har maskulint genus och när detta refererar till en kvinna väljer språkbrukaren ofta ett pronomen i femininum hon i stället för han. I färöiskan kan man också iaktta en utbredd dominans av maskulinum, när båda könen åsyftas, särskilt i mäns språk. Avhandlingsförfattaren ifrågasätter dock Språknämndens uttalande från 1998 om att maskulinformen historiskt både är en markering av maskulinum och att den är könsneutral, och därmed faller sig naturlig. Denna formulering väckte frågor som: Är formen verkligen könsneutral, och i så fall för vem och i vilken grad?

För att kartlägga språkbrukarens uppfattning av maskulinum har Kirsti Hansen utfört en empirisk undersökning med hjälp av frågescheman, som sammanlagt besvarades av 162 informanter. För att bearbeta informanternas upplysningar angående sin upplevelse av meningarna som könsmarkerade eller neutrala konstruerades begreppet maskulinumvärde som arbetsredskap. Som bakgrundsmaterial för analysen av maskulinbruket byggdes en textkorpus på 1 miljon ord upp, och intervjuer ingick i undersökningsmaterialet angående färöisk språkpolitik och det kvinnliga kulturarvet. Metoden rymmer således flera infallsvinklar, där den historiskt-samhälleliga vinklingen av stoffet är en bärande del av analysen.

Mycket avslöjande var en hierarkisk rangordning av exempel som pekade på att ju mer könsneutral en yrkestitel var, desto lägre placering hade ordet, och omvänt ju mera manlig dominans, dess högre placering hade ordet, där präst och pedagog kan ses som två exempel på ord med hög respektive låg placering. Undersökningen visar tydligt, att maskulinformen långt ifrån är neutral. Män uppfattar maskulinum som klart mans-associerat, dvs. när män uttalar sig i maskulinum är kvinnor i stort sett inte inkluderade. Det är kanske avhandlingens mest överraskande och chockerande resultat. I gengäld upplever ca 30 % av kvinnorna att de är involverade. Således kan man utifrån resultaten betvivla påståendet om formens naturliga neutralitet.

Avhandlingens titel: Brugen af maskulinum i færøsk.
Disputationen äger rum lördagen den 3 maj 2003 kl. 10
Opponent: Professor emeritus Hans Bekker-Nielsen
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Kirsti Hansen, tel. 031-773 4538 (arb.), 
e-post Kirsti.Hansen@svenska.gu.se