Gen som stimulerar stamceller i lungan ger hopp för drabbade av rökarsjukan


Kronisk obstruktiv lungsjukdom med emfysem, eller rökarsjukan, förväntas bli den tredje vanligaste dödsorsaken under de första 25 åren av 2000-talet. Idag finns ingen effektiv behandling av denna svåra sjukdom. Resultat från grundforskning vid Sahlgrenska akademin antyder nu att en framtida behandlingsmöjlighet kan vara att bygga upp ny lungvävnad genom att stimulera stamceller i lungan hos patienter med rökarsjukan. Forskningsresultaten ger hopp om en ny effektiv behandlingsmetod i framtiden. 


Av forskningsresultaten framgår att utvecklingen av de finaste förgreningarna av lungträdet, alveolerna, är beroende av en specifik gen. Denna heter PDGF-A och styr tillväxten av stamceller. PDGF-A:s funktion under lungutvecklingen är att påverka speciella stamceller att dela sig och delta i uppbyggnaden av alveolerna.


Emfysem som uppkommer vid "rökarsjukan" beror på att alveolerna i lungan förstörs. När detta sker minskar syreupptagningsförmågan i lungorna och patienterna drabbas av andnöd. Som tidigare konstaterats finns för närvarande ingen bot mot denna allvarliga sjukdom. En möjlig framtida behandling innebär att man stimulerar PDGF-A att aktivera kroppens egna vilande stamceller i lungorna hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Dessa celler skulle sedan kunna bidra till att återskapa nya alveoler, som ersätter dem som förstörts i emfysemsjukdomen. Det skulle alltså kunna gå att bota eller lindra "rökarsjukan" i framtiden.


I samma studie kartläggs även andra funktioner hos denna familj av tillväxtfaktorer. Forskarna beskriver en nyupptäckt gen, PDGF-C, som i en första analys visat sig vara viktig för tillväxten av gommen och ryggraden. Möss som saknar PDGF-C får gomspalt och ryggmärgsbråck, två av de vanligaste medfödda mänskliga sjukdomarna.


"Det är viktigt att komma ihåg att dessa grundforskningsresultat, som bygger på försök med möss, inte kan översättas direkt till behandling av människor", säger Hans Boström, som inom kort presenterar dessa resultat i sin doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin.


Ingen har ännu visat att PDGF-C är viktig vid uppkomsten av ryggmärgsbråck och gomspalt hos människor. Ytterligare forskning krävs för att visa att behandling av emfysem med PDGF-A fungerar i patienter med "rökarsjukan" och att inga allvarliga biverkningar uppstår vid sådan behandling.