Religiösa offerriter - ett sätt att manipulera verkligheten?

Olika former av offerhandlingar intar en central roll i de flesta äldre religioner. Men varför har människor offrat till gudar eller andeväsen? Det är en fråga som forskare sedan länge försökt förklara. Clemens Cavallin lägger i sin avhandling fokus på de världsåskådningar som offren utförs inom, och han argumenterar för att dessa utgör åtminstone delvisa förklaringar till varför människor offrar. Han vill också fästa uppmärksamheten på grundläggande filosofiska frågor av vikt inom den aktuella världsåskådningen. Därmed betonar Cavallin att det inte bara är teorier om hur människan och världen är konstruerade som är av betydelse, utan även reflektioner över just människan och världens karaktär. Denna reflektion innefattar därmed också funderingar över själva offrandet.

Tidigare forskares teorier gör ofta anspråk på att ha funnit den egentliga orsaken till varför offerbruk är så universellt förekommande. Men kanske är det så att de enskilda teorierna bara belyser en aspekt av 'offret' och därmed också av människan. Offerteorier är nämligen många gånger en del av, eller åtminstone påverkade av, en mer övergripande teori om vad religion är. Denna kan i sin tur ingå i en ännu mer allmän teori om hur människan är beskaffad. T.ex. så hävdar Mauss och Durkheim i sina offerteorier inte enbart att offerbruk är avspeglingar av skeenden i samhället utan att även religion i allmänhet är det. Detta motsägs t.ex. av Freuds teori om offret enligt vilken offerväsendet kom till för att hantera de skuldkänslor som ett urtida fadersmord hade gett upphov till.

Clemens Cavallin har i detalj undersökt en specifik offertradition, nämligen den vediska som den uttrycks i brahmana-texterna från perioden mellan ungefär 1000 och 700 f. Kr. I brahmana-texterna förklaras offrets verkningskraft, d.v.s. dess förmåga till att åstadkomma effekter, framför allt genom en komplicerad väv av fördolda kopplingar mellan ting innanför och utanför den rituella sfären. Genom sådana kopplingar ansåg man sig kunna manipulera verkligheten med hjälp av rituella handlingar. Om man t.ex. använde versmåttet Viraj så gav det resultat i form av föda och näring, medan versmåttet Gayatri gav ära och glans. Men det är anmärkningsvärt att en stor del av dessa kopplingar riktades mot människan själv och speciellt hennes grundläggande vitala krafter som kallades för 'andningar'. Offret var därmed på ett dubbelt sätt knutet till människan; dels ansågs offrets verkningskraft vara grundat på kunskapen om kopplingarna, dels så var effekterna man eftersträvade i hög grad belägna inuti människan, i hennes ande, psyke och sinnen. 

Avhandlingens titel: The Efficacy of Sacrifice - Correspondences in the Rigvedic 
Brahmanas.
Disputationen äger rum fredagen den 31 maj 2002 kl. 10.00
Opponent: Universitetslektor Erik Rehnberg-Sand
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Clemens Cavallin, tel. 031- 773 5315 (arb.),