Nya idéer i kampen mot tuberkulosbakterien En studie vid Sahlgrenska akademin visar att bakterien som orsakar tuberkulos (Mycobacterium tuberculosis) ger en mycket lägre aktivering av våra försvarsceller än de snällare miljömykobakterierna (Mycobacterium smegmatis och Mycobacterium avium). Tuberkulosbakterien undgår alltså kroppens försvarsmaskineri. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför tuberkulosbakterien kan överleva i kroppen. Behovet att utveckla ett nytt vaccin mot tuberkulos, samt nya läkemedel och behandlingsformer är skriande. En ny och spännande infallsvinkel, baserad på denna studie, vore om man kunde öka förmågan hos våra försvarsceller till att ta hand om bakterierna. Detta skulle kunna ske genom en ökad produktion av syreradikaler eller andra ämnen som kan stimulera kroppens försvarssystem. Tuberkulos är fortfarande, nästan 120 år efter mykobakteriens upptäckt, ett globalt hot mot världens befolkning. Man har uppskattat att 2 miljoner människor dör varje år och att en tredjedel av världens befolkning är infekterad med tuberkulosbakterien. I denna studie har patogena (sjukdomsframkallande) och icke-patogena mykobakteriers effekt på vita blodkroppar undersökts. De sjukdomsframkallande mykobakterierna har en förmåga att överleva och till och med föröka sig i våra försvarsceller, men exakt hur detta sker är inte känt. Under lång tid har en viss typ av vita blodkroppar (kallade neutrofiler), som är en viktig del av vår första försvarslinje mot mikroorganismer, ansetts vara utan betydelse vid kroniska infektioner som tuberkulos. Denna studie visar dock att de här försvarscellerna kan vara viktiga i försvaret mot mykobakterier. Delar från mykobakterierna ger en produktion av syreradikaler från neutrofilerna, vilka kan döda mikroorganismer. Studien visar också att patogena (sjukdomsframkallande) och icke-patogena mykobakterier har olika effekt på försvarscellerna. Den sjukdomsframkallande M. tuberculosis har en förmåga att undvika aktivering av neutrofilen till skillnad från miljömykobakterierna M. smegmatis och M. avium. Detta skulle kunna vara ett sätt som de patogena mykobakterierna överlever i kroppen.