På tal om tal

Vad händer på en människas väg från det att hon börjar yttra sina allra första ord till att hon börjar i skolan
och lär sig att läsa och skriva? Hur utvecklas språket genom tonåren och hur kommer tonåringen att tala och
skriva när hon blivit vuxen? I forskning om barns språkutveckling finns en slagsida åt att studera den allra
tidigaste perioden (när barnet är mellan ett och fem år) medan skolbarns språkanvändning inte fokuseras lika
mycket. Skolperioden en viktig tid för språkutvecklingen då både muntliga och skriftliga färdigheter skall
tillägnas och utvecklas, och det är dessutom en period under vilken människan mognar väsentligt. Åsa
Nordqvists avhandling har ett brett åldersperspektiv och hon undersöker hur berättandet utvecklas hos små
barn, ungdomar och vuxna. En slutsats som görs är att barn mycket tidigt lär sig att använda vissa språkliga
strukturer, men att det sedan tar många år att slipa och utveckla sina färdigheter i att använda dem. 

Små barn kan vara mycket livfulla när de berättar om en händelse på dagis, när de läser en saga eller leker
med dockor. Inte sällan hör man dem ändra röstläget när de återger vad kompisen sagt eller när de pratar som
vargen i sagan. Genom att ge tal åt figurerna blir berättandet livligare och handlingen kan föras framåt. När
man återger någons tal kan man använda sig av antingen direkt tal som i björnen sa: "jag är mätt!", eller
indirekt tal som i björnen sa att han var mätt. Åsa Nordqvists analyser visar att barn redan när de är så unga
som två år kan använda språket på det här sättet. Typiskt är att de då använder direkt tal, medan indirekt tal
(som till skillnad från direkt tal innehåller en bisats och är lite svårare att producera) börjar dyka upp i
treårsåldern. Tidigare studier inom psykologi har visat att barnet i 3- 4-årsåldern börjar att få en tydligare
förståelse för hur andra tänker och att andra personer har ett annat perspektiv än barnet självt. Denna
avhandling visar att även språket följer denna utveckling.

I en delstudie i avhandlingen analyseras berättelser från grupper av 3-, 4-, 5-, 9-, 12- och 15-åringar samt
vuxna. Dessa personer har fått i uppgift att med egna ord skapa en berättelse kring en 24 bilder lång historia
och det undersöks i vilken mån berättarna lägger in dialoger i sina historier. Det visar sig att de flitigaste
användarna av dialoger är de vuxna berättarna samt några av 9-åringarna, medan de äldre skolbarnen
använder det ytterst sparsamt (och oftare i form av indirekt tal än direkt tal) vilket resulterar i mindre livfulla
berättelser. Skolbarnen och de vuxna fick dessutom i uppgift att göra en skriftlig version av berättelsen. De
skriftliga och muntliga berättelserna gjorda av skolbarnen liknade varandra i hög grad. Särskilt för några av 9-
och 12-åringarna var det tydligt att de skrev som på samma sätt som de talade. Genom att replikmarkörer som
talstreck eller citattecken inte användes i de skriftliga berättelserna blev det svårt att följa med i dialogerna.
Till skillnad från vad som var fallet med skolbarnens berättelser, skiljde sig de vuxnas skrivna berättelser
betydligt från deras muntliga. Bland annat var de skrivna berättelserna längre än de muntliga och figurerna
tillskrevs mer av såväl tankar som talrepliker. Dessutom använde de vuxna fler olika typer av anföringsverb i
sina skrivna berättelser. Genom användningen av målande verb som förebrå, pipa, skälla, viska, skrocka och
fräsa (förutom det vanligaste verbet säga) blir språket mer litterärt, och dessa verb hjälper också till att
beskriva det som i en muntlig berättelse kan återges med hjälp av röstförändringar.
Att jämföra hur barn och ungdomar återger tal när de berättar muntligt och i skrift på det sätt som görs i
avhandlingen, är unikt. Resultaten, som visar på att medvetenheten om vad som är typiskt för skriftspråk
respektive talspråk och vad som skiljer dem åt inte är färdigutvecklad i tonåren, är av nytta i
språkundervisningen i skolan. 

Avhandlingens titel: Speech about Speech. A developmental study on form and function of direct and
indirect speech. (Tal om tal: En utvecklingsstudie om formen och funktionen hos direkt och indirekt tal.)
Disputationen äger rum lördagen den 3 mars 2001 kl 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås från Åsa Nordqvist, tel 031-773 4627 (arb)
e-post: asanord@ling.gu.se
hemsida: http://www.ling.gu.se/~asanord/