Vad menas med "wh-satser" och varför är de intressanta? 
Vad är wh-satser och varför är de intressanta för språkvetare? Till att börja med kan man säga att de innehåller s k wh-ord, d v s ord med speciella grammatiska egenskaper, som vanligtvis innehåller bokstavskombinationen wh-. Dessa ord används typiskt som frågeord (t ex who, what, which, when osv) i frågesatser (t ex Who left crumbs on the table?, What will the president do next?, When will he be back). Wh-ord förekommer också i andra typer av satser; de kan vara relativa pronomina (t ex who, which o s v) i relativa bisatser (t ex I know the woman [who did this], This is the book [which he recommended] eller utropsord (t ex what och how) i utropssatser (t ex What a perfect day! How I miss your smile!).
Denna typ av ord och satser väcker språkvetares intresse bl a på grund av att wh-ord i allmänhet står först i wh-satser oavsett var dess underförstådda grammatiska funktion ligger. Jämför följande meningar:
(1) I might meet old friends in New York.
(2) Who might you meet D in New York?
(3) Who [did you say [you believe [people will assume [that it seems natural [that you might meet D in New York]]]]]?
Exempel (1) visar en normal påståendesats utan wh-ord - lägg märke till att frasen "old friends" förekommer på den plats som man normalt förväntar sig att ett direkt objekt till verbet meet ska göra. I exempel (2) kastas ordningen om; här frågas vem någon kommer att träffa i New York och då ersätts frasen "old friends" med who. Det betyder att who i (2) har samma grammatiska funktion (direkt objekt) som "old friends" i mening (1), fast i (2) uppträder alltså denna grammatiska funktion först i satsen (dess underförstådda plats indikeras här med symbolen D). Avståndet mellan det statsinledande wh-ordet och dess normala grammatiska funktion kan i princip vara hur stort som helst, som i exempel (3) där fem satser skiljer wh-ordet från dess ordinarie plats. Det är bl a frågor om den här typen av relationer - hur de fungerar och hur de bäst kan beskrivas - som diskuteras i avhandlingen.
Benämningarna wh-stats och wh-ord är något vilseledande eftersom alla språk har någon slags motsvarighet till engelskans wh-ord, även om de inte innehåller bokstavskombinationen wh-. Svenskans vem, var och vilka motsvarar t ex i stort sett engelskans wh-ord och kan naturligtvis beskrivas med hjälp av samma modeller som används för att förklara engelskans wh-satser.
På grund av sina speciella grammatiska egenskaper har wh-statser haft stor betydelse för lingvistiska teorier om hur språk fungerar och hur vi människor kan producera och bearbeta komplicerade språkliga fenomen. I avhandlingen granskas några olika språkbeskrivande modeller och de skolbildningar som har uppstått kring dessa. Avhandlingens diskussioner och slutsatser kretsar inte bara kring tidigare teoretiska argument utan de bygger också på en systematisk analys av ett stort empiriskt material. På så sätt möts teori och empiri i detta verk, vilket ger goda förutsättningar för en eklektisk och realistisk språkbeskrivning. Materialet som ligger till grund för avhandlingen har hämtats från många olika källor, bl a språkliga databaser, nutida skönlitteratur, TV, film och internet. Att undersöka olika teorier och modeller på detta sätt är väsentligt, inte bara för dem som är intresserade av grammatik utan också för alla som är intresserade av språkpsykologi och språkpedagogik.
Avhandlingens titel är: Wh-Clauses in English. Aspects of Theory and Description.
Disputationen äger rum fredagen den 11 september 1998 kl 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6