Spår av eurocentrism redan på 1600-talet - 
Dhruv Raina behandlar i sin avhandling representationen av indisk matematik och astronomi i Frankrike under upplysningen. Startpunkten är de franska jesuiternas resor till Indien under 1690-talet och den påföljande diskussionen om indisk astronomi och matematik i Frankrike fram till 1840. Författaren visar hur synen på den indiska matematiken och astronomin förändras - från positiv uppskattning till nedvärdering och hur detta sammanfaller med en politisk och ideologisk utveckling. Här spåras en framväxande eurocentrism. Paralleller finns till den orientalism som den palestinske författaren Edward Said, nu verksam i USA, bringar i dagen inom litteratur och humanistisk forskning i 1800-talets Europa.
I avhandlingen följs denna utveckling genom en närläsning av franska astronomers tolkningar av indisk matematik och astronomi. Efter den inledande diskussionen om jesuiternas reseberättelser, astronomiska observationer och kontakt med indiska matematiker och astronomer tas bl a de franska astronomerna Le Gentils och Jean-Sylvain Baillys tolkningar av indisk matematik och astronomi upp. 

Efter revolutionen kommer nationalismen till starkare uttryck i Frankrike. Samtidigt uppstår en kontrovers mellan franska astronomer och brittiska indologer, där de senare värderar den indiska astronomin betydligt mer positivt. De franska astronomernas nedvärdering av den indiska vetenskapen är förutom den politiska utvecklingen också betingad av inomvetenskapliga strider och framväxten av ett särskilt vetenskapsideal. Vetenskapens specialisering, institutionalisering och samspelet mellan olika länder och framstående forskare på en europeisk arena visar sig ha betydelse för hur andra civilisationers kunskaper skattas. Skapandet av en "europeisk vetenskap" var en process i vilken en successiv nedvärdering av andra civilisationers kunskaper tog plats. 
Avhandlingen är ett bidrag till en vetenskapsteori som söker ta hänsyn till det komplexa samspelet mellan vetenskap och samhälle. Som sådan ingår den i en genre som kallas vetenskapsstudier där också kritiska reflexioner görs över tidigare modeller för att skriva vetenskapshistoria. Centralt är här antaganden om den vetenskapliga kunskapens i grunden sociala karaktär. Gränsdragningen mellan olika ämnesområden och kulturer betraktas som ett resultat av diverse förhandlingsprocesser - dels forskarna sinsemellan, dels mellan dessa och samhället i övrigt. 
Avhandlingens titel är: Nationalism, Institutional Science, and Politics of Representation: Ancient Indian Astronomy in the Landscape of French Enlightenment Historiography.
Disputationen äger rum fredagen den 3 december 1999 kl 10.00
Sal S 214, Vetenskapsteori, Dicksonsgatan 12
Närmare upplysningar: Dhruv Raina, tel 031-773 1920 (arb)
e-post: dhruv.raina@theorysc.gu.se