Hur fungerar ett domstolsförhör i Sverige jämfört med Bulgarien? Hur söker man sanningen genom domstolsförhör? Hur kan vittnena manipuleras språkligt? Hur försvarar sig de åtalade? Hur uttrycker man tvivel? Vad har de svenska åklagarna för roll i ett domstolsförhör? Är de verkligen representanter av objektiva instanser? Denna avhandling är ett bidrag till den svenska och den bulgariska juridiska lingvistiken. Genom att fokusera på interaktiva upprepningar och reformuleringar och lingvistiska kategorier som talakter, intonation, överlappningar osv försöker Biljana Martinovski besvara dessa frågor i sin avhandling. Den europeiska humanistiska tanken har börjat en viktig omsvängning från metafysik till etisk dialogism. Inom lingvistiken ökar pragmatikens betydelse, vilket underlättar utvecklingen av olika former av kommunikationsanalys. I detta sammanhang är det inte konstigt att den så kallade "forensic linguistics" eller juridiska lingvistiken börjat utvecklas, eftersom lagen och rättegången är etikens utflöde. Biljana Martinovski utvecklar i sin avhandling metoder för integrerad kvalitativ och kvantitativ analys och tar ett tvärkulturellt perspektiv; hon har gjort bandinspelningar av svenska domstolsförhandlingar och videoinspelningar av bulgariska domstolsförhandlingar. Några av de grundläggande slutsatserna är: Domstolsförhöret och de roller deltagarna har i det, påverkar funktionen av språkliga kategorier som upprepningssekvenser och talakter mer än den kultur som deltagarna representerar. De bulgariska förhören visar större distans beträffande makt mellan deltagarna än de svenska, fast i bägge kulturer försätter de förhörda sig själva i försvarsposition och beter sig defensivt oberoende av förhörarens utarbetade strategier. De svenska åklagarna har en dubbel roll; de är både representanter för den objektiva instansen och för kärandesidan. Detta innebär att domstolsinstitutionen som sådan och den allmänna uppfattningen av den starkt påverkar vittnesmålen och att den därför inte är den bästa iscensättningen av rättegångar som involverar barn, ungdomar, mentalt instabila personer samt skilsmässofall. Domstolsförhörets grundläggande syfte är att upptäcka och visa sanningen, men i praktiken både i svenska och bulgariska domstolar är syftet att uppnå och demonstrera den nedtecknade konsensus om den föredragna tolkningen av sanningen. Genom att integrera statistik och samtalsanalys kan man få en bättre beskrivning av mänsklig kommunikation. Avhandlingens titel: The role of repetitions and reformulations in court procee-dings. A comparison of Sweden and Bulgaria. (Upprepningarnas och reformule-ringarnas roll i domstolsförhör: en jämförelse av Sverige och Bulgarien.) Disputationen äger rum måndagen den 19 juni 2000 kl 10.00 Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6 Närmare upplysningar kan fås från Biljana Martinovski, tel 031-773 5809 (inst), e-post: biljana@ling.gu.se