Tandimplantat får snabbare fäste Denna avhandling visar att ett tjockare skikt av oxid på ytan av ett implantat, än det som tidigare använts, kan ge snabbare fäste i det omgivande benet. Även annan ytbehandling kan ha större betydelse än man tidigare anat. Detta har stor betydelse för behandling av bland annat tandlöshet, ledförslitning, reumatiska sjukdomar, grå starr och hjärtklaffar. Under experimentella förhållanden har benbildning vid metaller som saknar ytoxid eller som avsiktligt förändrats beträffande oxidtjocklek, kemisk sammansättning och ytoregelbundenhet jämförts. Resultaten av dessa studier visar att närvaron av en ytoxid har en stor positiv effekt på benbildning runt implantat. Mot bakgrund av goda kliniska resultat för maskinbearbetat titan (som är den implantatyta som är mest använd idag) är det intressant att studierna visar att även andra ytförändringar kan leda till osseointegrering. Detta visades för zirkonium och titan med olika ytförändringar. Tidig benbildningsprocess runt implantat samt resultat efter 1 års uppföljningstid var jämförbara med det kliniskt använda titanimplantatet. Studierna visar att titanimplantat med en 45 gånger tjockare ytoxid och därmed ökad submikrometerytråhet (mindre än en tusendels millimeter) har en positiv inverkan på den tidiga inläkningsfasen. Resultaten från denna avhandling är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kroppen reagerar på främmande material. Kunskapen kommer att användas för att utveckla nya "skräddarsydda" implantat för klinisk användning. Odontologisk behandling av tandlöshet och tandförluster har revolutionerats genom de av professor Per-Ingvar Brånemark och medarbetare utvecklade s.k. osseointegrerade titan-fixturerna. Vid behandling med dentala implantat har en nära kontakt mellan käkbenet och implantatets yta visat sig vara nödvändigt för att kunna få en långsiktig stabilitet. I ett samarbetsprojekt mellan en forskargrupp vid Göteborgs universitets medicinska fakultet, ledd av professor Peter Thomsen, och ett biomaterialkonsortium vid Chalmers Tekniska Högskola och Linköpings Universitet pågår studier av samspelet mellan olika material och deras biologiska effekter.