Nervkontroll av tarmperistaltik hos torsk - ser fiskarnas nerver ut som våra? Man har sedan länge vetat att däggdjur (till exempel råttor, marsvin och människor) har en reflex som sköter transport av maten genom tarmen. Denna peristaltiska reflex som den kallas, fungerar faktiskt även i isolerade preparat som ligger i näringslösning istället för att vara inne i kroppen! Detta har underlättat studier av de bakomliggande mekanismerna. Man har visat att peristaltiken är kontrollerad av nervceller som ligger i väggen på mag-tarmkanalen. Detta förklarar att peristaltikens kontroll är oberoende av det centrala nervsystemet. Många av de signalsubstanser som finns i dessa nerver återfinns också i nervcellerna i hjärnan. Det finns också fler likheter. Mag-tarmkanalsväggen innehåller till exempel minst lika många nervceller som ryggmärgen. Nervsystemet i mag-tarmkanalsväggen kallas därför för "mag- tarmkanalens minihjärna". Mitt forskningsprojekt har gått ut på att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom transporten av föda genom tarmen i torsk. Är det samma typ av nervceller som i däggdjur? Om vi vänder på frågan, eftersom fiskar har funnits på jorden i flera hundra miljoner år längre än däggdjur så blir svaret: Ja, flertalet av de viktiga signalsubstanser som återfinns i torsken hittas också i däggdjurens nervceller. Vi har också funnit att torsk har en täthet av nervceller som motsvarar vad som finns i mindre däggdjur och man kan alltså tala om en minihjärna även i fiskens mag-tarmkanal. Det är troligt att en del av dessa nervceller är inblandade i kontrollen av den peristaltiska reflexen. Jag har visat att den peristaltiska reflexen i fisktarm, precis som i däggdjurstarm, består av två delar: En framåtriktad del som kommenderar muskelväggen i mag- tarmkanalen att dra ihop sig för att förflytta födan längs mag- tarmkanalen och en bakåtriktad del som gör att musklerna slappnar av för att underlätta passagen bakåt. Nervcellerna i de två delarna av reflexen innehåller olika signalsubstanser. I den framåtriktade delen innehåller nervcellerna till exempel acetylkolin och en neuropeptid (korta kedjor av aminosyror) som kallas substans P. I den bakåtriktade delen använder sig nervcellerna av kväveoxid som verksamt ämne för att få musklerna att slappna av. Det är samma kväveoxid som är ett hot mot vår luft då det släpps ut i bilavgaser! Om man tolkar resultaten ur ett evolutionärt perspektiv blir slutsatsen att den peristaltiska reflexen har bevarats i väsentliga delar mellan fisk och däggdjur. Det är viktigt att veta hur födouppttaget fungerar i fisk för att kunna få fram effektivare metoder vid fiskodling. Det finns dessutom ett egenintresse av att veta hur organsystem skiljer sig mellan olika djurgrupper för att öka förståelsen för hur djurkroppen fungerar - från de enklaste till de mest avancerade formerna.