Kan våra foton bevaras till eftervärlden? - I privata hem och i offentliga samlingar i arkiv, bibliotek och museer göms tusentals fotografier från de senaste 150 åren. Stora och små, offentliga såväl som privata, händelser och vardagsliv skildras ständigt i bilder. Hur kan man försäkra sig om att denna stora bildskatt också blir bevarad till gagn för kommande generationer? - Fotografier bleks och missfärgas om de framställs med dåliga material, om de inte framkallas på rätt sätt och inte minst om de inte förvaras rätt, dvs mörkt, torrt och kallt. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i experiment med möjliga nedbrytningsförlopp till följd av kemikalierester från framkallningsprocessen. - För att undersöka bevarandet och konserveringsbehovet i samlingar av historiska fotografier krävs en metod som kan avslöja de väsentligaste bevarandeproblemen och lägga grund för möjliga lösningar. Resultatet av förvaringssättet visar sig först i framtiden i form av välbevarade fotografier och film, som kan användas i forskning och förmedling. För att dra till sig resurser är det också viktigt att metoden innehåller möjlighet att förutsäga resultatet av olika förvaringsmetoder eller konsekvenserna om man underlåter att förbättra till exempel förvaringsförhållandena. - Avhandlingen presenterar en metod som kan användas i detta syfte. Metoden kan användas både vid jämförelse mellan olika institutioners fotosamlingar och vid övervakning av utvecklingen av bevarandetillstånden i samma fotosamling över tid, då undersökningen exempelvis görs om vart tionde år. - Metodens praktiska användningsområde beskrivs i tre "case-stories". Bland annat analyseras resultaten av en genomgång av tillståndet i 14 fotosamlingar i Norge, som tillsammans innehåller 8 miljoner fotografier som är historiskt viktiga att bevara. Analysen avslöjar en begynnande nedbrytning av en tredjedel av fotografierna. Dåliga förvaringsförhållanden är en väsentlig förklaring. I åtta av de fjorton institutionerna är förvaringsmiljön så dålig att den förväntade hållbarheten av fotosamlingarna understiger etthundra år - i vissa fall är så låg som 30-40 år. - Resultaten av dessa "case-stories" avslutas med ett förslag till konserveringsplan, där framställning av arkivbeständig svart-vit film och pappersbilder genom skyddande toning genomgås. Härutöver undersöks möjliga metoder till restaurering av skadade och missfärgade svart-vita glasplattenegativ och slutligen beskrivs en strategi för etablering av en förnuftig förvaringsmiljö för fotografiska samlingar generellt. - Avhandlingen avslutas med en diskussion i vilken den internationella standarden (ISO-normer) kritiseras för att bygga på ett förväntat nedbrytningsförlopp, som avviker från de problem som observerats i de nordiska länderna. Det betyder att även om man följer de internationella rekommendationerna så säkrar man nödvändigtvis inte fotosamlingarna optimalt. - Det är Jesper Stub Johnsens förhoppning att avhandlingens metoder, resultat och erfarenheter kan användas bl a i det uppföljande arbetet på den rapport som kom ut i våras från Fotorådet och Fotosekretariatet vid Nordiska museet Mot glömskans tyranni - en nationell bevarandeplan för fotografi.