Hur skaffade sig medeltidens människor makt? Natten till den 7 januari år 1131 föll den danske kungasonen Knud Lavard offer för en liten grupp sammansvurna lönnmördare. Denna sammanslutning bestod av ett antal kungaättlingar och stormän, vilka alla med spjutstick genomborrade den danske prinsens kropp. Mordet blev upptakten till en orolig period i Danmarks historia då tronpretendenter lierade med olika stormannafamiljer utkämpade blodiga strider om makten i riket. Lars Hermanson behandlar i sin avhandling frågan om hur medeltidens människor gick tillväga för att bli medlemmar av detta politiska toppskikt. I 1100-talets Norden brukades endast i begränsad utsträckning institutionella medel för maktutövning. I stället var det personliga förbindelser av olika slag som utgjorde nyckeln till ett medlemskap i eliten. Släktingar och vänner var det främsta stödet och skapandet av allianser genom giftermål, vänskapspakter, fostringsförhållanden och gudföräldraskap var av avgörande betydelse för politisk framgång. Kvinnorna spelade i detta sammanhang en viktig roll. Männen var krigare och politiker. Kvinnorna blev som hustrur också de oundvikligen ett slags politiker, men då främst inom det sociopolitiska området. Genom att behandla de sociala nätverkens uppbyggnad och betydelse skapas nya möjligheter att undersöka kvinnornas politiska funktion i det medeltida samhället. Tidigare forskning har främst tolkat det nordiska 1100-talets politiska förhållanden från ett institutionellt perspektiv då den har sett periodens konflikter som en konsekvens av motsättningar mellan kungamakten, kyrkan och aristokratin. I Lars Hermansons avhandling tillämpas i stället en sociopolitisk infallsvinkel där samspelet mellan sociala och politiska relationer utgör avhandlingens grundtema. Huvudtesen är att konflikterna bottnade i en konkurrens mellan olika sociala nätverk inom eliten. Dessa nätverk bestod av kungasläktingar, prelater och medlemmar av landets magnatfamiljer. Det blir därmed möjligt att skildra den nordiska historien från ett vidare perspektiv där en bred grupp av makthavare, manliga och kvinnliga, vägs in i undersökningen. Avhandlingens titel är: Släkt, vänner och makt. En studie av eliter och politisk kultur i 1100-talets Danmark Disputationen äger rum fredagen den 9 juni 2000 kl 14.00 Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6 Närmare upplysningar: Lars Hermanson, tel: 031-773 4511 (arb), fax: 031-773 4456, e-post: lars.hermanson@history.gu.se