Ny metod kan ge livsviktig information om spädbarnets hälsa Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram en ny, datorbaserad metod som med stor precision kan mäta hur nyfödda barn suger på napp, så kallat icke-nutritivt sugbeteende. Att suga är för det lilla barnet primärt för dess överlevnad och sugbeteendet ger värdefull information om barnets hälsa. Det kan vara livsavgörande att man tidigt kan följa upp hur spädbarn mår och bedöma risken för följdsjukdomar hos nyfödda barn som till exempel är mycket för tidigt födda eller har olika sjukdomar. En subjektiv skattning av hur spädbarnet suger ingår som en självklar del i en läkares bedömning. Ett barn som upplevs suga ”dåligt” ger ifrån sig signaler om att det kanske inte mår bra. Nu har en automatiserad, datorbaserad metod att mäta spädbarnets icke-nutritiva sugbeteende utvecklats. Metoden är riskfri, billig och enkel för både barn och undersökaren. Den kan bli ett värdefullt komplement i bedömningen av det lilla barnet eftersom den på ett säkert och nyansrikt sätt kan visa hur spädbarn suger på napp. Genom att mäta sugbeteendet ges en objektiv beskrivning av de olika delarna i barnens sugmönster. Tack vare denna nya metod har sedan det nyfödda barnet kunnat studeras utifrån nya perspektiv i ett antal delstudier. Förmågan att suga icke-nutritivt (d v s utan att få i sig någon form av vätska) är utvecklad, och går nu att mäta, redan hos barn födda mer än tre månader för tidigt. Hos för tidigt födda, välmående barn genomgår sedan sugbeteendet en successiv utveckling parallellt med barnets övriga mognad till att bli mer och mer likt beteendet hos barn som är födda i fullgången tid. Friska, fullgångna barn suger på napp med ett mycket karakteristiskt stabilt mönster. Barn vars mödrar erhållit Petidin (morfinliknande läkemedel) som smärtlindring i samband med förlossningsarbetet har ett mätbart förändrat sugmönster. Hos en grupp sjuka, för tidigt födda barn vilka senare utvecklat följdsjukdomar har också sugmönstret varit påverkat i nyföddhetsperioden