Martin Nordeborg, japanska – disputation 2 juni 2007 Första läseboken i Japan influerades av USA I mitten på 1800-talet öppnade Japan sina dörrar för omvärlden efter att ha varit isolerat i mer än 250 år. Rädslan för att uppslukas av de västerländska stormakterna manade fram en iver att bli en modern, stark nation. Att lära av väst var ett led i dessa strävanden; teknik, institutioner och lagstiftning importerades. Även när det gällde utbildning förlitade man sig på utländska modeller. Den första japanska läseboken var en översättning av en amerikansk skolbok. Skolan anses vara ett av de främsta redskapen i formandet av en gemensam identitet som i sin tur lägger grunden till en modern nation. Att i den kaotiska tid som Japan i början på 1870-talet befann sig i, välja en bok som kännetecknas av en främmande kultur med en starkt kristen prägel som grund för ett viktigt identitetsskapande dokument, kan tyckas märkligt. Detta var den första läsebok som gavs ut av utbildnings-departementet och som nu sattes i händerna på alla barn. Skollagen från 1872 var ett led i ett avskaffande av samurajklassens privilegier och ville öppna vägen för en skola för alla barn oavsett kön och klass. Som en jämförelse kan nämnas vår egen första Läsebok för folkskolan (som utkom 1868), var nationalromantisk till sin karaktär med hyllningar till ”det svenska” (språket, naturen och historien). Den vägledande frågan för Martin Nordeborg har varit att klargöra skillnaden mellan den amerikanska skolboken, Willson Reader (1860), och dess japanska översättningar (Shôgaku tokuhon, ”Första läseboken” från 1873 och 1874) och vad dessa kan säga oss om konstruktionen av ”det goda barnet”, som i sin tur skulle utgöra modell för den gode medborgaren. Avhandlingsförfattaren har särskilt fokuserat på de värderingar och den kunskap som anses utmärka ”de goda”. Dessutom har strategier i texten analyserats för att belysa den rådande synen på barn. En intressant fråga har varit att undersöka hur det kristna budskapet har överförts till den japanska läseboken. Här visade det sig vara en skillnad mellan den första översättningen, som använde dåtida shintoistiska termer för att översätta ”Gud”, och den senare versionen som på sätt och vis sekulariserade innehållet genom att undvika gudsbegreppet överhuvudtaget eller genom att använda den mer generella termen kami. ”Child’s Morning Prayer” och andra berättelser med kristna värderingar anpassades eller uteslöts helt och hållet. En stor mängd tillägg gjordes bl. a. den sista delen som består av en genomgång av grundläggande konfucianska begrepp. Inslag som vädjar till barnens fantasi, egna omdömen och läslust försvinner till stora delar när boken ”japaniseras”. Anpassning och skapandet av hybridformer vid importen av västerländska idéer var kännetecknande för denna period i Japans historia. Detsamma skulle kunna sägas om denna skolbok. Till det yttre var det inte kontroversiellt att låna från utlandet men när det gällde moral och värderingarna fortsatte man att förlita sig på sina egna traditionella idéer. Avhandlingens titel: The Good Child and Nation-Building in Japan. Faith, Equality and Utilitarianism in the First Japanese Primary School Reader. Disputationen äger rum lördagen den 2 juni kl 10 Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg Opponent: Professor Peter Ackermann, Erlangen-Nürnberg Närmare upplysningar kan fås av Martin Nordeborg, tel. 031-786 48 44 (arb), 033-15 76 36 (hem), mobiltel. 0737-62 58 37, e-post martin.nordeborg@japan.gu.se Avhandlingen kan beställas av författaren.