Männen vinner kampen om synlighet i tv

Två av tre personer i tv-rutan är män. Tre av fyra av maktpersoner är män. 
Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i alla genrer i svensk television.
 
Våra uppfattningar om makthavare bygger till stor del på de berättelser som medierna förmedlar. Maria Edströms avhandling undersöker berättelser om kvinnor och män i samtliga programtyper, inom såväl fakta som fiktion. 
Utgångspunkten är att det pågår en kamp om synlighet. Maria Edström studerar det svenska tv-utbudet och pekar på hur föreställningar om kön och makt går igen i olika genrer. Hon problematiserar även elitbegreppet. Traditionell maktelit får numera samsas om utrymmet med både så kallad image- och statuselit. 
Studien är en kvantitativ och kvalitativ undersökning av en veckas tv-program på bästa sändningstid år 2000, i de kanaler som har flest tittare, det vill säga SVT1, SVT2 och TV4. 
Som en delstudie finns också en analys av vilka som medverkat på två olika typer av elitarenor, Speciellt (1992-2000) med fokus på politik och Centrum (1998-2000) med fokus på kultur.

Några resultat i korthet:
* Det går i snitt två män på varje kvinna i tv.  
* Nyheter och sport har lägst andel kvinnor, barnprogram och fiktion har högst.
* Såväl roller, positioner som fokusområden är könsmärkta i tv. Nyhetspresentatörer är oftast kvinnor medan de medverkande oftast är män.
* Könsrepresentationen i tv kan också ses i förhållande till andra kategorier som klass, ålder och etnicitet. 
En kvinna ska gärna vara yngre för att komma med i tv. Helst ska de medverkande tillhöra majoritets-befolkningen och vara medelklass, endast tre procent av dem som syns i rutan är arbetarklass.
* Elitpersonerna förekommer i alla genrer, men mest i nyheterna. 
* Imageeliten som består av framför allt sportstjärnor, artister och celebriteter, är mer mansdominerad än övrig elit.
* Svenska elitpersoner som förekommer i tv är oftare kvinnor jämfört med utländska elitpersoner.

Männen dominerar i alla elitgrupper och i alla maktfält. De maktfält som förekommer mest är politik och kultur. Dessa har också högst andel elitkvinnor, 32 respektive 38 procent. Maktfälten organisation, kyrka och vetenskap är de mest osynliga i tv. Där är elitkvinnorna dubbelt marginaliserade. Under den aktuella veckan förekom inte en enda kvinna inom maktfälten kyrka och vetenskap.
Avhandlingen bidrar till att utveckla elitbegreppet genom att undersöka vilka som konkurrerar med den traditionella makteliten om synlighet. Den visar också att liknande mönster går igen i olika genrer, inte bara när det gäller kvinnors och mäns förekomst i rutan utan också när det gäller symboliska föreställningar om kön, till exempel bilden av ledarskap. Tv-rummet erbjuder berättelser om kön som kan bekräfta, dölja eller förändra dessa könsstrukturer.
 
Maria Edström har en bakgrund som journalist och är verksam som lärare och forskare vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

Avhandlingens titel: TV-rummets eliter Föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion
Avhandlingsförfattare: Maria Edström tel 031-773 5177 (arb) 070-370 48 79 (mobil)
e-post: maria.edstrom@jmg.gu.se
Fakultetsopponentens namn: fil dr Henrika Zilliacus-Tikkanen, Helsingfors
Tid och plats för disputation: Fredagen den 20 oktober 2006, kl. 13.15, Hörsal Dragonen, 
Sprängkullsgatan 19, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas via order@jmg.gu.se för 200 kronor exklusive moms och porto.