Självtilliten viktig för välmående efter nackskada Många svenskar plågas av nacksmärtor efter trafikolyckor. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att tron på den egna förmågan att klara av vardagliga aktiviteter trots smärtan har betydelse för hur handikappande besvären blir på sikt. Årligen anmäler över 30 000 svenskar nackbesvär efter trafikolyckor till sina försäkringsbolag. Ungefär 1 500 får allvarliga bestående besvär och runt 500 kan inte återgå till arbetet på grund av tillståndet. Nacksmärtor efter trafikolyckor är kostsamma för samhället. Antalet drabbade ökar och det finns inga effektiva behandlingsmetoder för patienter med kvarstående besvär. Leg sjukgymnast Lina Bunketorp har i sin avhandling kartlagt symtombilden hos 121 personer som för 17 år sedan sökte vård på akutmottagningarna i Göteborg på grund av nacksmärtor efter bilolyckor. Över hälften hade kvarstående nackbesvär varav var tredje inte kunde arbeta. Samtliga 25 patienter som hade fått skadan reglerad av försäkringsbolag hade kvarstående besvär och 15 hade fått en medicinsk invaliditetsgrad på grund av sitt handikapp. Hon fann inget samband mellan patienternas grad av medicinsk invaliditet och deras grad av upplevd funktionsnedsättning. I avhandlingen undersöks även sambandet mellan smärtans olika komponenter och vilka faktorer som har betydelse för att patienterna utvecklar funktionsnedsättning. Resultatet visade att smärtans intensitet och upplevelsen av smärtan är två olika komponenter. Den upplevda självtilliten snarare än smärtan i sig var den viktigaste prognostiska faktorn vad gällde funktionsnedsättning på sikt. – Dessa fynd kan vara en av förklaringarna till varför personer som tolkar, upplever och hanterar smärtan på olika sätt också kan ha olika förutsättningar för återhämtning, säger Lina Bunketorp. Avhandlingen visar också att individanpassad fysisk träning är mer effektiv än hemträning avseende patienternas självtillit, rörelserädsla, funktionsnedsättning och konsumtion av smärtstillande medicin. Denna positiva effekt fanns delvis kvar vid långtidsuppföljningen trots att behandlingen varken påverkade smärtan eller övriga kroppsliga besvär. Patienter med en ökad risk för att utveckla långvariga besvär bör identifieras tidigt. Det är därför viktigt att sjukgymnasten tar reda på hur patienten upplever sin smärta och även bedömer patientens upplevda självtillit. – Sjukgymnasten kan genom individanpassad fysisk träning stärka patienters självtillit och funktionsförmåga samt minska rörelserädsla och konsumtionen av smärtstillande medicin vilket på sikt kan tänkas minska samhällets kostnader. Det är också viktigt att forskningen på det här området fortsätter, säger Lina Bunketorp.