Syrebrist i kärlväggen kan bidra till utveckling av åderförkalkning

En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att syrebrist i kärlväggen kan bidra till utveckling av åderförkalkning. 

Åderförkalkning är den vanligaste orsaken till kärlkramp, stroke och hjärtinfarkt och drabbar framförallt kärl med kraftig vägg, som till exempel stora kroppspulsådern. Utvecklingen av åderförkalkning pågår hela livet och leder till ytterligare ökning av kärlväggens tjocklek eftersom bland annat makrofager, som har till uppgift att häva inflammationer, samlas i kärlväggen. Denna ökning av kärlväggens tjocklek medför att cellerna i de innersta delarna av kärlväggen får syrebrist. Vilken effekt syrebristen har i kärlväggen är fortfarande inte helt klar, men fil mag Ellen Knutsen Rydberg ökar med resultaten i sin avhandling på kunskapen om vad det är som händer i kärlet när det drabbas av syrebrist. 

Hon visar i avhandlingen att makrofager vid syrebrist påskyndar förändringen av blodfetter, något som anses vara en av de viktigaste orsakerna till att åderförkalkning utvecklas. Det förändrade blodfettet kan tas upp av makrofagerna på ett okontrollerat sätt. Det leder till fettansamling i kärlväggen. Både i makrofager med syrebrist och i kärl med åderförkalkning upptäckte hon enzymet 15-Lipoxygenase-2 som inte hittats i dessa celler tidigare och som kan vara med och förändra blodfetter. Vidare såg hon att 15-Lipoxygenase-2 producerade fettnedbrytningsprodukter som ytterligare kan ha betydelse vid åderförkalkning. 

Ökad kunskap om vilken roll 15-lipoxygenase-2 spelar i förändringen av blodfetter vid åderförkalkning är av betydelse för att finna nya vägar att hämma sjukdomsutvecklingen. Det är också av stor vikt att förstå vad som sker med olika cellers funktion vid syrebrist eftersom syrebrist även råder vid till exempel tumörbildning och reumatism.