Nya rön vid diagnostik och behandling av binjurecancer

En ny behandlingsstrategi ökar överlevnaden hos patienter med binjurecancer. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

De som drabbas av binjurebarkcancer har dåligt prognos. Historiskt har överlevanden efter fem år varit endast 30 procent. Operation är förstahandsmetoden, men vid återfall och vid svårare sjukdom har andra behandlingsstrategier saknats. Leg läkare Amir Khorram-Manesh har i sitt avhandlingsarbete studerat 30 patienter som opererats för binjurebarkscancer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg sedan 1971. Alla hade behandlats enligt en strategi bestående av operationer samt tilläggsbehandling med den binjurebarkshämmande medicinen mitotan. För att upptäcka tumöråterfall kontrollerades även hormonprofilen i urinen. Denna behandlingsstrategi ökade femårsöverlevnaden till 64 procent, som för närvarande är en av de bästa i världen. Avhandlingen visar också att överlevnaden ökar när vissa cellgifter och mitotan kombineras.

Trots att binjuremärgstumörer oftast är godartade kan sjukdomen vara livshotande eftersom den orsakar ökad utsöndring av stresshormoner som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Amir Khorram-Manesh har studerat en av de största patientserierna i världen med 121 patienter med binjuremärgscancer som opererades vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan 1950 och 1997. Dessutom har han registrerat alla 481 fall i Sverige under samma period. Resultaten visar att dessa patienter trots lyckade operationer har en större risk att dö än befolkningen i övrigt. 

– Risken är dock högre att dö i en annan tumörsjukdom än av hjärt-kärlsjukdomar. Det beror på att den ökade tumörförekomsten kan vara genetiskt betingad. Patienter som opererats för binjuremärgstumörer ska därför följas upp resten av livet, säger Amir Khorram-Manesh.

Avhandling visar också att både binjurebark- och binjuremärgtumörer utryckte flera proteiner. Cellytproteinet N-Cadherin fanns i högre grad hos elakartade binjuremärgstumörer, men var lägre i binjurebarktumörer, vilket betyder att detta protein kan vara inblandat i utvecklingen av binjurebarkcancer. Celldelningindex var också högre vid binjurebarkcancer. Dessa två markörer kan användas vid diagnos och prognosbedömning av binjurebarkcancer.