Den okända Selma Lagerlöf

En okänd Selma Lagerlöf - ung, djärv och gränsöverskridande, träder fram i Lisbeth Stenbergs avhandling, som behandlar Lagerlöfs författarskap fram till 1895. Nytt material visar att det finns gott om humor och ironi, men även känsliga kärleksdikter, i Lagerlöfs skrivande före debuten. Lekfullheten går som en röd tråd genom diktandet, men när Gösta Berlings saga utkom upplevde Lagerlöf mötet med kritikerna som en vingklippning. Hon såg sig därefter tvungen att ändra sitt skrivsätt. Det blev en konst i förklädnad.

Två kritiska perspektiv ligger till grund för behandlingen av författarskapet. Det första är hur könspolitik påverkar estetisk värdering och det andra hur synen på relationer sexualiserades just vid tiden kring sekelskiftet 1900, då nya gränser för det tillåtna upprättades. Lagerlöfs texter förhåller sig till, men överskrider också, dessa normativa begränsningar.
Stenberg sätter in Lagerlöfs liv och verk i relation till tidens borgerliga kvinnoliv och kvinnorörelse. Hennes texter diskuteras i förhållande till en tradition av idealistiskt feministiskt skrivande, där Lagerlöf förnyade sättet att förmedla känslor. Den demokratiska estetik som kom att bli vägledande för Lagerlöf ses som en del av de idéer kring en 'godhetens pedagogik' som till stor del bars upp av kvinnor med anknytning till tidens borgerliga emancipationsprojekt. Lagerlöf gick både i sina brev och sin fiktion utanför ramarna för detta då hon sökte sig fram till en ny definition av kärlek - en könsöverskridande utopi som äger giltighet ännu under 2000-talet.

Avhandlingens titel: "En genialisk lek." Kritik och överskridande i Selma Lagerlöfs tidiga författarskap
Disputationen äger rum fredagen den 4 maj 2001, kl. 14.15
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 11
Närmare upplysningar kan fås från Lisbeth Stenberg, tel 031-773 5223, (arb) eller 0730-20 43 59, e-post: Lisbeth.Stenberg@lit.gu.se