Äldre äter lika bra som yngre Denna avhandling visar att äldre har förändrat sina kostvanor på samma sätt som resten av befolkningen. Således tyder dessa data på att ålder i sig har mycket liten inverkan på matvanorna. Det är istället sjuklighet och funktionsnedsättningar som inverkar negativt på kostintaget. Avhandlingsarbetet är uppdelat i två huvuddelar. Den första delen syftar till att beskriva äldres kostvanor, energi- och näringsintag samt livsmedelsval, och den andra till att utvärdera kostundersökningsmetoder. Två grupper av äldre har studerats, dels en äldre befolkning i stadsdelen Johanneberg med genomsnittsåldern 79 år, dels tre grupper av 70-åringar från de tidigare gjorda geriatriska och gerontologiska populationsundersökningarna " H70", undersökta 1971/72, 1981/83 och 1993. Båda undersökningarna visar på bra matvanor både avseende energi och näringsintag men också livsmedelsval. Långt upp i åldrarna har man god kunskap om vad som är hälsosamt att äta. Matvanorna bland friska äldre skiljer sig inte nämnvärt från yngres och på samma sätt som yngre har förändrat sitt livsmedelsval över tid har också de äldre gjort det. Bl. a. har intaget av socker minskat kraftigt och likaså konsumtionen av potatis, samtidigt som intaget av ris och pasta ökat. Intaget av färska grönsaker har ökat kraftigt. Kvinnor äter mer grönsaker än män i samtliga grupper. Energiintaget tycks vara relativt stabilt under perioden. Näringstätheten har ökat för protein, fiber, vitamin D, riboflavin, tiamin och vitamin C (kvinnor). Äldres energiutgifter har mätts som ett led i att utvärdera energiintaget mätt med kostundersökningsmetoderna. Våra data tyder på att friska äldre har högre energiutgifter än vad som tidigare antagits.