GUPEA

Gothenburg University Publications Electronic Archive

GUPEA is a platform for e-publishing of theses, student essays and other research publications.

Communities in Gupea

Select a community to browse its collections.

Recent Submissions

  • När staten flyttar ansvar: En WPR-analys av hur problem konstrueras vid överföring av nationella uppdrag mellan myndigheter.
    (2026-01-24) Kusay Shaker Lilian; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
    Syfte: Syftet med studien är att analysera hur staten konstruerar problem och lösningar i samband med överföringen av det nationella ansvaret för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) från Länsstyrelsen i Östergötlands län till Jämställdhetsmyndigheten. Studien syftar vidare till att bidra med ökad förståelse för hur statliga myndighetsövergångar legitimeras genom policydokument. Teori: Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Carol Bacchis ansats What’s the Problem Represented to be? (WPR), kompletterad med narrativ policyanalys. Ramverket vilar på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där policy förstås som en språklig och meningsskapande praktik genom vilken problem, ansvar och lösningar formuleras och legitimeras. Metod: Studien genomförs som en kvalitativ dokumentstudie med fallstudiedesign. Det empiriska materialet består av statliga policydokument, såsom regeringsuppdrag, pressmeddelanden, budgetpropositioner och myndighetsdokument som rör överföringen av HRV-uppdraget. Analysen genomförs med hjälp av WPR-ansatsen och narrativ policyanalys för att identifiera problemrepresentationer, narrativ struktur och strategiska tystnader i policytexterna. Resultat: Resultaten visar att den tidigare organiseringen av HRV-arbetet konsekvent representeras som fragmenterad och otillräcklig, vilket legitimerar behovet av organisatorisk förändring. Överföringen av uppdraget framställs som nödvändig och rationell genom narrativ om långsiktighet, samordning och effektivitet. Samtidigt synliggör analysen att alternativa organisationsmodeller, konsekvenser för personal och kunskapsöverföring samt bredare samhälleliga dimensioner av HRV i stor utsträckning osynliggörs. Därigenom begränsas det politiska handlingsutrymmet och reformen framstår som självklar och oundviklig.
  • Mellan politik och förvaltning: En analys av målstyrning i regionernas politiska styrkedja.
    (2026-01-24) Rittberger Max; Steen Inez; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
    Syfte: Att bidra med kunskap om hur målstyrning konstrueras och hur styrmodellen fungerar inom regionernas politiska styrning av hälso- och sjukvården. Teori: Målstyrning (management by objectives), isomorfism, översättning och layering. Metod: Dokumentstudier. Resultat: Målstyrningens innehåll är i huvudsak likartat mellan regionerna och förändras inte betydande vid maktskifte. Däremot finns det variationer i vilken typ av målstyrning som används. Den årliga målstyrningen av hälso- och sjukvården framstår som mycket likartad mellan regionerna i urvalet.
  • Idéburna offentliga partnerskap - Möjligheter och utmaningar i samverkan mellan kommun och idéburna organisationer
    (2026-01-24) Bodiroza Miranda; Suljic Elma; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
    Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om samverkan mellan idéburen och offentlig sektor med särskilt fokus på den relativt nya samverkansmodellen IOP. Teori: För studien används teoretiska utgångspunkter i New Public Governance, collaborative governance, sektorsövergripande styrning och obalans i makt och resurser, och ett analytiskt ramverk om hur makt används och framstår i samverkan. Metod: Kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med aktörer som är aktiva inom ett IOP, både tjänstepersoner från kommuner och företrädare för idéburna organisationer. Resultat: Studien visar att IOP är en uppskattad och effektiv samverkansmodell mellan idéburen och offentlig sektor, men att dess utformning och funktion i hög grad påverkas av lokala förutsättningar, politiska prioriteringar samt parternas kunskap och erfarenhet. Samverkan rymmer både betydande möjligheter genom flexibilitet och samskapande, och utmaningar kopplade till rättslig osäkerhet, otydliga roller och bristande långsiktighet. För att IOP ska fungera hållbart krävs tydliga strukturer, strategisk planering och jämbördiga relationer mellan parterna.
  • Hur styrs socialtjänsten på pappret?
    (2026-01-24) Korica Paloma; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
    Syfte: Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska hur kommunala styrdokument för ekonomiskt bistånd uttrycker statlig logik och marknadslogik samt genom en komparativ analys identifiera likheter och skillnader i hur dessa institutionella logiker formuleras. Teori: Studien utgår från nyinstitutionell teori, institutionella logiker, institutionell komplexitet och ett kodningsschema som mynnat ut i teorikapitlet. Metod: Uppsatsen är en dokumentanalys med innehållsanalys där 39 kommuner studeras utifrån landsdel och kommungruppstillhörighet. Det empiriska materialet har kodats och analyserats i dataprogrammet Nvivo. Resultat: Studien visar att marknadslogiken och statlig logik samexisterar och förekommer i samtliga kommunala styrdokument. I materialet framträder marknadslogiken genom betoning på egenansvar, budgetstyrning, kostnadseffektivitet och uppföljning. Den statliga logiken formuleras i stället med utgångspunkt i rättssäkerhet, individuella behov och likabehandling. Medan marknadslogiken i större utsträckning vägleder socialtjänsten i vilka frågor som ges uppmärksamhet och vilka strategier som förväntas tillämpas utgör den statliga logiken i stället grund för välfärdsuppdraget och formar således socialtjänstens identitet och auktoritet.
  • Om förväntningar kring AI-baserade beslutstöd och dess konsekvenser för ansvarsutkrävande och transparens i kommunala ekonomienheter
    (2026-01-24) Rydh Rufus; Sahlsten Clara; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
    Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur AI-baserade beslutstöd förväntas påverka ansvarsutkrävande och transparens inom kommunala ekonomienheter. Teori: Principal-agent-teorin med utgångspunkt i Braun och Guston (2003), Miller (2005) och Malcomson (2009). Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med hermeneutisk ansats, där fokus är på att förstå och tolka kommunala tjänstepersoners förväntningar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med ekonomichefer, en enhetschef samt en digitaliseringsstrateg i tio kommuner. Analysen identifierade återkommande teman kring AI-baserade beslutstödsystems påverkan på ansvarsutkrävande och transparens i ekonomienheterna. Resultat: Studien visar att AI-baserade beslutstödsystem kan upplevas förbättra beslutsunderlag och minska tolkningsglapp mellan politiker och tjänstepersoner, men “black box” - problematik och varierande kunskap kan också uppfattas öka glappet. Ansvarsutkrävande förblir hos de mänskliga aktörerna, medan transparens och tydlig dokumentation framstår som avgörande för legitimitet och styrning. AI påverkar främst hur information produceras och tolkas, snarare än den formella ansvarskedjan.