GUPEA

Gothenburg University Publications Electronic Archive

GUPEA is a platform for e-publishing of theses, student essays and other research publications.

Communities in Gupea

Select a community to browse its collections.

Recent Submissions

  • Rättssalen i rampljuset: Om TV-sända rättegångar i Sverige
    (2026-04-17) Roshan, Navid; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
    Denna uppsats utforskar det svenska förbudet mot bildupptagning i rättssalen och frågan om tv-sända rättegångar. Trots att principen om förhandlingsoffentlighet utgör en hörnsten i den svenska rättsstaten, begränsas allmänhetens insyn i en digitaliserad tid av att bildupptagning är ovillkorligt förbjudet enligt rättegångsbalken. Detta förbud omöjliggör tv-sändningar, vilket i praktiken innebär att den som inte kan närvara fysiskt går miste om den visuella och kontextuella upplevelsen av rättsprocessen. Uppsatsens övergripande syfte är att utreda och analysera de bakomliggande motiven till den nuvarande regleringen, där fokus historiskt har legat på att skydda parternas personliga integritet och motverka ordningsstörningar. Genom att bland annat kontrastera mål med exceptionellt högt allmänintresse mot situationer där den tilltalade aktivt väljer att avsäga sig sitt integritetsskydd, problematiseras förbudets absoluta karaktär. Tv-sändningar bör i detta sammanhang ses som en naturlig förlängning av förhandlingsoffentligheten i ett modernt samhälle. För att besvara frågeställningarna tillämpas en rättsanalytisk metod som integrerar rättsdogmatik med en komparativ utblick. Analysen vilar på ett rättsrealistiskt teoretiskt ramverk och en ritualteoretisk modell, i syfte att belysa hur rättvisa förmedlas och hur legitimitet skapas, eller riskerar att hämmas, när kameror introduceras i rättssalen.
  • Från flexibilitet till filtrering
    (2026-04-17) Andersson, Niklas; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
    Arbetskraftsinvandring har på senare tid fått en större plats i den politiska debatten. Sverige har sedan 2008 haft ett av de mest liberala systemen för arbetskraftsinvandring inom OECD. Re gelverket har beskrivits som effektivt och flexibelt men också kritiserats för att ha bidragit till att arbetskraftsinvandrare hamnat i en utsatt position. Den 1 november 2023 förändrades regel verket genom att ett skärpt försörjningskrav infördes med syfte att motverka missbruk och stärka rättssäkerheten. Syftet med studien är att undersöka hur det skärpta försörjningskravet motiverats och konstru erats i policydokument samt att analysera vilka effekter förändringen haft på omfattning och sammansättning av arbetskraftsinvandringen. Fyra frågeställningar har formulerats: (1) Hur konstrueras det skärpta försörjningskravet i politiska dokument som en lösning på identifierade problem inom systemet för arbetskraftsinvandring? (2) Hur beskrivs försörjningskravet som ett sätt att styra rekrytering av arbetskraftsinvandrare? (3) Hur har antalet inkomna ansökningar, beviljade arbetstillstånd och avslagsbeslut förändrats efter att reformen trädde i kraft inom de tio vanligaste yrkesgrupperna? (4) Vilka yrkesgrupper har sett störst förändringar i ansökningar, beviljanden och avslag efter införandet av det skärpta försörjningskravet? Studien bygger på en kombinerad metod i form av en kvalitativ innehållsanalys av politiska dokument samt en kvantitativ analys av statistik från Migrationsverket. Analysen utgår från teorier om arbetsmarknadssegmentering och nyinstitutionell teori. Resultatet visar att försörjningskravet framstår som en lösning på flera problem såsom osäkra arbetsvillkor, missbruk av systemet och bristande kontroll. Det förväntas styra arbetskraftsin vandringen från yrken utan arbetskraftsbrist. Samtidigt ifrågasätts kravets effektivitet av flera remissinstanser. De kvantitativa resultaten visar att antalet inkomna ansökningar och beviljade tillstånd minskat efter reformen inom lågkvalificerade yrken. Avslagsnivåerna ökade kraftigt inom samma grupp medan förändringarna inom högkvalificerade yrken var mindre omfattande. Slutsatserna är att det skärpta försörjningskravet haft en segmenterande effekt genom att be gränsa tillgången till den svenska arbetsmarknaden för lågkvalificerad arbetskraft. Reformen tolkas som en symbolisk åtgärd som signalerar kontroll och ordning men dess förmåga att lösa de identifierade problemen framstår som osäker utan kompletterande åtgärder.
  • The development of the winner loser gap: Institutional decline, polarization, and satisfaction with democracy around the world 1995-2024
    (2026-04) Stephen Dawson; The Quality of Government Institute (QoG)
    That election winners and losers perceive democracy differently is one of the most consistent findings in political science. The size of this ‘gap’ is gen erally considered to be dependent on a myriad of institutional or contextual factors related to national institutions or the characteristics of elections. How ever, global developments such as the increase in partisan polarization and democratic backsliding necessitate a longitudinal perspective in how percep tions of democracy are developing. Using the most comprehensive collection of survey data on satisfaction with democracy (SWD) and electoral behavior to date, this article examines the development of the winner-loser gap globally over three decades, encompassing over 1.2 million survey responses from 92 democracies around the world between 1995-2024. Most notably, this paper finds that the winner-loser gap has almost doubled in this time, and that this development is primarily driven by losers becoming increasingly dissatisfied with democracy. Mediation analyses suggest this time trend to be more likely driven by within-country decreases in the quality of democratic institutions rather than increases in polarization. These findings have important impli cations for the development of democracy worldwide, especially in contexts where democratic institutions are under threat.