GUPEA

Gothenburg University Publications Electronic Archive

GUPEA is a platform for e-publishing of theses, student essays and other research publications.

Communities in Gupea

Select a community to browse its collections.

Recent Submissions

  • Personal Immunity & Territorial Jurisdiction on Trial: How does the International Criminal Court´s jurisdiction and the rules of head of state immunity influence the legal validity of the arrest warrant against Prime Minister Benjamin Netanyahu?
    (2026-02-06) Hettiarachchi, Dunali; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
    The issuance of the arrest warrant against Israel´s Prime Minister Benjamin Netanyahu has sparked a legal and political debate. The case has raised critical questions about the limits of the ICC´s jurisdiction and the applicability of head of state immunity. With debates over ICC´s jurisdiction, immunity and the enforcement of international justice still unfolding, the Netanyahu case exposes the challenges of holding powerful leaders accountable under international law. The stakes are high, and the outcome could have lasting implications for the credibility, authority and future effectiveness of the ICC. This thesis examines the legal validity of the International Criminal Court´s (ICC) arrest warrant against Israeli Prime Minister Benjamin Netanyahu by analyzing two central pillars of international criminal law: the ICC´s territorial jurisdiction and the applicability of personal immunity to sitting leaders of non-member states. Using a doctrinal, analytical and comparative methodology, the study investigates how article 12 of the Rome Statute interacts with unresolved issues of Palestinian statehood, the Oslo Accords, and principles of sovereignty and self-determination. The thesis further investigates how articles 27 and 98 of the Rome Statute interact and evaluates the ICC´s reasoning in relevant case law, including Al-Bashir, Gaddafi, Gbagbo and Putin to clarify how immunity has been interpreted in cases involving non-party states. The analysis demonstrates that the legal foundation of the arrest warrant remains contested, particularly due to uncertainties surrounding Palestine´s capacity to delegate jurisdiction and the tension between articles 27 and 98 concerning the immunities of serving officials. The thesis concludes that the warrant´s legal validity depends on balancing a purposive interpretation that promotes accountability with strict textual interpretation necessary to preserve the ICC´s legitimacy, credibility and effectiveness.
  • Det rättsliga tomrummet i autonom krigföring: Kan autonoma vapensystem uppfylla Internationell Humanitär Rätts grundprinciper utan meningsfull mänsklig kontroll?
    (2026-02-06) Hohner, Edith; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
    Autonoma vapensystem utmanar hur internationell humanitär rätt i grunden ska tillämpas och tolkas. Uppsatsen analyserar om helt autonoma vapensystem kan användas i enlighet med internationell humanitär rätt med särskilt fokus på principerna om distinktion, proportionalitet och försiktighet. Genom att behandla principerna som ett sammanhängande regelverk undersöks vilka rättsliga problem som uppstår när beslut om våld överlåts till tekniska system som saknar meningsfull mänsklig kontroll. Uppsatsens analys visar att autonoma vapensystem har betydande svårigheter att uppfylla de grundläggande principerna, särskilt i komplexa stridssituationer där kontextuella och värdebaserade bedömningar krävs. Uppsatsen utreder även begreppet meningsfull mänsklig kontroll som är centralt i de internationella debatterna kring autonoma vapensystem och dess betydelse för att internationell humanitär rätt ska kunna tillämpas i praktiken vid användning av dessa typer av system. Genom exempel från konflikten i Gaza illustreras hur AI-baserade system redan påverkar målval och beslutsprocesser i modern krigföring. Slutsatsen är att avsaknaden av gemensamma och bindande regler för mänsklig kontroll vid användning av autonoma vapensystem riskerar att skapa ett rättsligt tomrum i internationell humanitär rätt, något som i förlängningen kan försvaga skyddet för civila i väpnade konflikter.
  • För långsamt för barnets bästa? En studie av de rättsliga konsekvenser ett barn drabbas av till följd av Migrationsverkets långa handläggningstider.
    (2026-02-06) Lindén, Anna; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
    Denna studie behandlar de rättsliga konsekvenserna som följer av Migrationsverkets långa handläggningstider i anknytningsärenden, med särskilt fokus på barn som under handläggningsprocessen hinner uppnå myndighetsålder och därmed riskerar att prövas som vuxna. Under senare år har JO riktat kritik mot Migrationsverkets handläggningstider. Barn som kommit att påverkas är bland annat barn till arbetskraftsinvandrare. Dessa barn riskerar till följd av utdragna handläggningsprocesser att utvisas samtidigt som övriga familjemedlemmar beviljas PUT i Sverige. Med tillämpning av en rättsdogmatisk metod analyserar studien hur barn och unga vuxna hanteras vid en ansökan om PUT på grund av anknytning till en förälder. Ett centralt fokus ligger på frågan om vid vilken tidpunkt som ålderskravet ska vara uppfyllt när ett barn uppnår myndighetsålder under handläggningstiden. Studien visar att det föreligger en tydlig skillnad i hur barns respektive unga vuxnas anknytning till en förälder bedöms, där unga vuxna endast i begränsade undantagsfall anses omfattas av en tillståndsgrundande anknytning. Bedömningen utgår som huvudregel från omständigheterna vid prövningstillfället. Rättsläget analyseras vidare utifrån ett barnrättsperspektiv för att pröva om Migrationsverkets förfarande är förenligt med principen om barnets bästa. Analysen fokuserar dels på betydelsen av passiv och långsam handläggning, dels på konsekvenserna av att åldersbedömningen sker vid prövningstillfället. Studien visar att barnets bästa ska beaktas under hela handläggningsförfarandet och att barn har rätt att få sitt bästa utrett och beaktat, vilket riskerar att åsidosättas vid passiv handläggning. Samtidigt måste en enskild bedömning göras i varje enskilt fall. Avslutningsvis undersöks det skydd som unga vuxna har för sitt familjeliv enligt artikel 8 i EKMR samt hur detta skydd förhåller sig till statens rätt att reglera invandringen. Studien visar att unga vuxna som inte omfattas av en tillståndsgrundande anknytning i regel inte heller anses ha ett skyddat familjeliv med sina föräldrar och syskon.
  • Hur många dagar är vår demokrati värd? En analys av betydelsen av tid och temporalitet för krislagstiftningens legitimitet i prop. 2024/25:155 Stärkt konstitutionell beredskap
    (2026-02-06) Andersson, Emelie; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
    Uppsatsen analyserar förslaget om införandet av ett nytt 16 kapitel i RF för allvarliga fredstida krissituationer i prop. 2024/25:155 Stärkt konstitutionell beredskap, vilken skall ge regeringen en särskild, utökad normgivningsbefogenhet i händelse av en krissituation. Det främsta skälet till detta förslag är effektivitet; krislagstiftningen tillåter en snabbare normgivning genom att den traditionella lagstiftningsprocessen förbipasseras, i och med regeringens särskilda befogenheter att själva meddela bindande föreskrifter, under en pågående kris. Uppsatsen syftar till att undersöka hur tid och temporalitet används som legitimerande verktyg för utökade normgivningsbefogenheter hos regeringen, samt vilka konsekvenser detta kan få för maktdelningen. Med hjälp av en rättsdogmatisk metod, tillsammans med konstitutionell och politisk teori, analyseras lagförslagets utformning och motivering. Sveriges hantering av covid-19-pandemin används som ett empiriskt exempel för att illustrera hur en krissituation hanterades utan den nya, föreslagna lagstiftningen. Ungern och Polens användning av sina respektive konstitutionella undantagsbefogenheter analyseras även för exemplifiering på en, ur ett demokratiskt- och maktdelningshänseende, riskfylld tillämpning av krisregleringar, i syfte att synliggöra potentiella risker som Sveriges grundlagsreform kan medföra. Uppsatsen visar hur den tidsbesparing som krislagstiftningen syftar till att uppnå kan få stor påverkan på möjligheten till demokratisk granskning och ansvarsutkrävande, samt att otydliga tidsramar i grundlag kan leda till en temporär obalans i maktdelningssystemet som riskerar att försvaga centrala kontrollmekanismer under en krissituation.