The Growth of Phrases. User-centred Design for Activity-based Voice Output Communication Aids

Abstract

An activity-based vocabulary for Voice Output Communication Aids (VOCAs) was designed and evaluated through a user-centred, iterative design process, using expressions from the Gothenburg Spoken Language Corpus as well as other recorded, natural conversations. The growth and development of the vocabulary, called Phrases, was closely linked to its evaluation. The iterative design process included prototyping, collaboration with users, and modifications to the different versions of Phrases. The aims of the thesis were to investigate and visualise what goes on in interactions involving VOCAs, investigate the utility of a spoken language corpus in constructing AAC vocabulary, to evaluate the usability of Phrases, and to compare the effectiveness and efficiency of phrase creation to that of phrase selection. Four young adults with cerebral palsy, who used Augmentative and Alternative Communication (AAC), took part in the evaluation, as did sixty adults without speech impairments. The Phrases vocabulary was primarily built around pre-stored expressions for shop interactions and general quickfire expressions, including greetings, acknowledgements, feedback and expressions for communication management. It was tested in real and role-played shopping activities, and in an experiment. The results showed that phrase selection under certain circumstances can be faster than phrase creation, and that pre-stored phrases can enhance both the speed and enjoyment of VOCA-mediated conversations, providing that the users have learned where to find the expressions. The quickfire section was appreciated by all participants, but the activity shopping turned out to be of lesser importance to the four participants using AAC than was presumed from the beginning. Using a VOCA in a service encounter such as shopping turned out to be a complex undertaking for individuals with severe motor impairments. A model from Cultural-Historical Activity Theory provided useful insights into the contributing factors. The evaluations of the second version of Phrases gave valuable suggestions for the modification of future versions, such as making the activity structure more transparent, keeping phrases which were used while removing others, and adding new activities. Sammanfattning på svenska: Avhandlingen “The Growth of Phrases. User-centred Design for Activity-based Voice Output Communication Aids” presenterar och analyserar vokabulär för talande samtalshjälpmedel som designats och utvärderats genom en användarcentrerad, iterativ designprocess. Vokabuläret, som kallas Phrases (fraser), är baserat på yttranden från Göteborgs Talspråkskorpus och andra inspelningar av naturliga samtal. Den iterativa designprocessen bestod av prototyputveckling, successiv utvärdering, samarbete med användare samt modifieringar av de olika versionerna av Phrases. Målen för avhandlingen var att undersöka och visualisera vad som sker i samspel där talande samtalshjälpmedel finns med, undersöka nyttan av en talspråkskorpus för att skapa vokabulär för AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation), utvärdera användbarheten hos Phrases och att undersöka hur verkningsfullt och effektivt det är att välja bland fraser jämfört med att själv skapa dem. Fyra unga vuxna med cerebral pares, som använde AKK, och sextio vuxna personer utan talsvårigheter deltog i utvärderingen. Vokabuläret Phrases var främst uppbyggt kring färdiga uttryck för att samtala i affär, kompletterade med allmänna snabbuttryck (“quickfires”) för att hälsa, tacka, ge återkoppling och hantera kommunikationen. Phrases testades i verkliga affärssituationer och i rollspel samt i ett experiment. Resultaten visade att det under vissa omständligheter kan vara snabbare att använda färdiga fraser än att skapa dem ord för ord, och att färdiga fraser kan öka både hastigheten och nöjet i att använda samtalshjälpmedel, förutsatt att användarna har lärt sig var de ska hitta uttrycken. Modulen med snabbuttryck uppskattades av alla deltagare, men själva aktiviteten att handla i affär var inte så viktig som förväntat för de fyra AKK-användarna. Att som kund använda samtalshjälpmedel i en affär påverkades i praktiken av många faktorer. För att undersöka hur dessa hängde samman användes en modell från kulturhistorisk aktivitetsteori som gav värdefulla insikter. Utvärderingen av version nummer två av Phrases pekade mot att aktivitetsstrukturen behöver göras ännu tydligare i framtida versioner. Flertalet fraser bör bibehållas, men somliga kan tas bort och nya aktiviteter bör läggas till.