Under kniven En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning

Abstract

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gällande kvinnlig könsstympning samt omskärelse av pojkar. Lagarna skiljer sig åt, på så vis att den ena lagen innebär ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen är en reglering av att omskära pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktär då den lyfter fram resonemang i förarbetena till de två lagarna. Synsättet i uppsatsen är, att det i båda fallen handlar om omskärelse, då de båda ingreppen på många sätt är likvärda och följaktligen då också jämförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frågor kring varför flickor och pojkar bedöms olika. Den svenska lagstiftningen ställs mot de internationella konventionerna. Frågor lyfts fram kring huruvida svensk lag är förenlig med internationell lag, men även hur kvinnor kan utföra förändringar i underlivet, trots att lagen utgör ett totalförbud mot alla former av förändring. En aspekt är följaktligen om det kan föreligga någon form av diskriminering. Allt sedan FN:s generalförsamling antog FN:s barnkonvention år 1989 har länder i världen försökt att förverkliga konventionens principer om barns rättigheter. Sverige var ett av de första länderna i världen med att ratificera barnkonventionen år 1990. I dagsläget är det bara två nationer som inte har implementerat konventionen i respektive lands lagstiftning. Dessa två nationer är USA och Somalia. I Sverige är målet att barnkonventionen skall genomsyra alla delar av samhället som rör barn och unga. I många förarbeten har man därför hänvisat till barnkonventionen när man stiftat nya lagar. Något som utmärker arbetet kring barns bästa är att en vuxen skall kunna inta ett barnperspektiv då det beslutas om saker som rör barn.