Könsskillnader i ersättning vid arbetsskador?

Abstract

Weiner J, Bildt C, Ouchterlony H, Marklund S & Svanholm M (2008) Könsskillnader i ersättning vid arbetsskador? – en 10- årsuppföljning av arbetsskador 1994 Arbete och Hälsa 2009;43(2) Studien utgör en uppföljning av arbetsskador som anmälts till Informationssystemet om arbetsskador (ISA) för år 1994. En begränsning gjordes primärt till de fall som anmälts av personer som inte anmält någon ytterligare skada till ISA. Skälet till denna begränsning var att det inte finns möjlighet att koppla utbetald arbetsskadelivränta för en viss person till ett viss anmält fall. De individer som kvarstod efter denna begränsning följdes med avseende på förekomst av utbetald livränta fram till år 2004. Huvudfrågeställningen gällde om det fanns skillnader mellan män och kvinnor i sannolikheten att få en livränta som följd av den anmälda arbetsskadan. I analysen delades materialet i två delar, dels arbetssjukdomar och dels arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Informationen från två datakällor kopplades ihop. Den primära källan var Informationssystemet om arbetsskador hos Arbetsmiljöverket. I denna källa finns uppgift om individen som anmält en arbetsskada; hans/hennes yrke, yrkesställning, ålder, arbetsplats, misstänkt orsak till skadan m m. Den andra källan utgjordes av LISA-registret vid SCB. Därifrån hämtades uppgift om utbetalda livräntor under perioden 1994-2004. Från samma källa hämtades också uppgift om inkomst, födelseland och socio-ekonomisk grupp. Det totala antalet fall som uppfyllde inklusionskriteriet var knappt 13 000 arbetsolyckor och cirka 7 000 arbetssjukdomar. En något högre andel av olyckor (56%) gällde män, medan en något högre andel av arbetssjukdomarna gällde kvinnor (62%). För arbetssjukdomar är stor skillnad mellan män och kvinnor i andelen som erhållit livränta. Det finns också stora skillnader i fördelningen i variablerna ålder, yrkesområde, orsak, diagnos och arbetsställets län. Flera av dessa variabler har också stor betydelse för sannolikheten att erhålla en utbetalning av livränta. Samma variabler uppvisar liknande skillnader mellan män och kvinnor också när det gäller arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Skillnaden mellan män och kvinnor i andelen som erhållit livränta är dock avsevärt mindre än för arbetssjukdomarna. De skillnader som finns mellan män och kvinnor gäller således både andelen med livränta och ett antal faktorer som kan påverka sannolikheten att få en livränta, exempelvis yrkesområde. För att analysera om skillnaderna mellan män och kvinnor kvarstår även efter kontroll för andra faktorer användes multipel regressionanalys. Eftersom de primära skillnaderna var betydligt större för arbetssjukdomar gjordes en mer omfattande analys för dessa än för arbetsolyckorna med sjukfrånvaro. Analyserna visade att könskillnaderna helt försvann vid kontroll för andra faktorer som påverkade sannolikheten för livränta. Den mest betydelsefulla faktorn i detta sammanhang var yrke, men även ålder, orsak, län och inkomst påverkade effekten av kön. 44 Dessa resultat visar att de skillnader som finns mellan män och kvinnor i andelen som erhållit livränta inte systematiskt är kopplade till könet i sig utan hänger samman med andra faktorer som varierar mellan könen. När man kontrollerar för sådana framkommer inga statistiskt signifikanta skillnader mellan könen. Detta kan tolkas på olika sätt. En tolkning är att könskillnaderna i utfallet av arbetsskadeförsäkringen är beroende på det faktum att kvinnor och män har olika position i arbetslivet i Sverige. Både män och kvinnor har en högre sannolikhet att erhålla livränta i mansdominerade yrken och vice versa i kvinnodominerade yrken. En annan tolkning är att sannolikheten för män respektive kvinnor att erhålla livränta som följd av en arbetsskada är beroende av en komplex samverkan mellan ett flertal faktorer som inkluderar även, diagnos/orsak, ålder och inkomst m m. Eftersom dessa faktorer, liksom yrkesrelaterade faktorer har en signifikant effekt på sannolikheten att erhålla livränta är resultaten också förenliga med denna hypotes. Slutligen skall det noteras att denna studie har ett antal begränsningar. Den mest betydelsefulla är att vi inte har haft någon information om hur de individuella fallen har bedömts. Beslutet om att tilldela livränta är baseras på ett flertal faktorer, hur permanent den uppkomna skadan är, inkomstförlust, liksom en bedömning av sambandet mellan skadan och arbetsrelaterade faktorer. Denna studie har inte detaljerad information om dessa faktorer. Det kan också finnas skillnader mellan män och kvinnor i hur ofta man ansöker om livränta. Det finns ingen information om detta i studien. Vidare är yrkesgrupperna som använts i analysen relativt breda. Det kan finnas skillnader mellan män och kvinnor i samma “yrke”. Skillnader som inte inte avslöjas av de använda yrkeskategorierna.