Ett snedsteg - vad händer sedan? - -en uppsats om (på)följder för unga lagöverträdare

Abstract

Det har, de senaste åren, skett stora förändringar gällande påföljder för unga lagöverträdare. Förevarande uppsats berör den utveckling som har skett inom området och huruvida de intentioner som ligger bakom förändringarna har uppfyllts. Störst fokus ligger på ungdomar mellan 15 och 17 år men även yngre lagöverträdare och äldre upp till 21 år berörs. Ungdomsbrottsligheten verkar, i motsats till vad som ofta påstås i media, ha minskat de senaste decennierna, både enligt lagföringsstatistik och självdeklarationsstudier. Det verkar dock ha skett en ökning av uppklarade våldsbrott. Ungdomar kan, liksom vuxna, dömas till påföljder som fängelse, böter, skyddstillsyn och villkorlig dom. Skillnaden är att påföljderna för unga blir mildare på grund av den så kallade ungdomsrabatten. Att påföljderna för unga lagöverträdare genomgått en stor förändring de senaste åren beror bland annat på FNs barnkonvention och ändrade värderingar. Grundläggande för de ungdomsspecifika påföljderna ungdomsvård, sluten ungdomsvård och ungdomstjänst är att det inte är Kriminalvården som ansvarar för dem och att de präglas av ett uppfostringstänkande. Ungdomsvård är en påföljd för de som är i behov av vård. Frivillig vård behandlas i SoL medan tvångsvård utdöms enligt LVU. Gällande vård har brottet ingen självständig betydelse, hänsyn tas istället till den unges behov, vilket kan leda till brister i förutsebarheten. Kravet på ett reellt vårdbehov har därför på senare år skärpts. I uppsatsen behandlas vård på särskilt ungdomshem och i första hand tvångsvård. För cirka två av tre av de placerade finns brott med i problembilden och kan ibland till och med vara det främsta problemet. Det senaste har det till synes skett en utveckling i positiv riktning på vårdområdet. SiS som är ansvariga för verksamheten anstränger sig för att utreda vad som behöver förbättras vilket är ett gott tecken. Sluten ungdomsvård är en relativt ny påföljd som har tillämpats i knappt tio år. Den tillkom år 1999 och innebär ett alternativ till fängelse för unga lagöverträdare som begår grövre brott då de är mellan 15-17 år. Tanken är att de unga inte skall vistas bland vuxna intagna och att påföljden skall ha ett mer meningsfullt innehåll. Gällande långa frihetsberövande straff verkar denna påföljd fungera tillfredsställande men för de kortare är den inte det bästa alternativet eftersom behandlingen inte hinns med på den korta tiden. De som dömts till sluten ungdomsvård placeras på ungdomshem liksom de som omhändertagits enligt LVU. För de förra är det dock brottet och inte vårdbehovet som avgör längden på straffet. Ett par år efter reformen visade det sig att de LSU-dömda fick mindre behandling än de fängelsedömda men repressionen var högre vilket inte varit tanken. De lärde sig dessutom fortfarande om brott från övriga på hemmet. Åldersstrukturen verkar dessutom ha förändrats och flera av de placerade är över 21 år. Ungdomstjänst, som tillkom som fristående påföljd i januari 2007, är ännu nyare i sammanhanget och innebär att den unge får arbeta som ett sätt att betala tillbaka. I straffet finns också en påverkansdel där man genom samtal och liknande vill förmå den unge att inte fortsätta i brottslighet. Denna påföljd är passande för de som begått medelsvåra brott och är på gränsen till kriminalitet. Trots att påföljden är ny verkar den ha positiva effekter gällande återfall i brott. Sedan påföljdens tillkomst har antalet dömda till ungdomstjänst ökat markant vilket tyder på att även domstolarna ser positivt på påföljden. Gemensamt för de tre påföljderna är att man vill angripa orsakerna till kriminaliteten och försöka få de unga att anpassa sig till samhället. Sluten ungdomsvård och ungdomstjänst är båda straff medan ungdomsvård ses som behandling. Tillsammans med de traditionella påföljderna utgör de ett bra komplement till ett komplett påföljdssystem för unga lagöverträdare. Med utvecklingen av medlingsverksamheten inkluderad tyder detta på att man mer och mer tar hänsyn till individen och anpassar åtgärderna efter denne. Under en period tydde utvecklingen på hårdare straff för unga lagöverträdare. Detta verkar nu emellertid gå tillbaka något och jämnas ut.